Professorer i de inest skilda discipliner utgav disputationer i statskunskap, statsrätt och ”politik” i vid bemärkelse, där fördragsteorierna framfördes. Ett betydande intresse tilldrog sig härvådlag även frågan ommaktens fördelning.^ Kunskapen omde statsrättsliga teoriernas utbredningoch utformning i 1700talets akademiska undei'visning är däremot mer begränsad. C-E Normann har belyst doktrinens utveckling under envåldstiden, ehuru hans undersökning främst omfattar under\'isningen inom de teologiska fakulteterna.^ R Karlbom har på vissa punkter behandlat undervisningen i politik vid Uppsala universitet under 1770- och 1780-talen och därvid fäst uppmärksamheten främst vid Montesquieus inflytande.^ Någon övergripande undersökning av 1700-talets statsrättsliga teorier sådana de möter i svensk akademisk undervisning under 1700-talet föreligger således ej. En dylik kan här ej heller företagas. Då emellertid samtiden utgick inte endast från en bestämd uppfattning om kyrkan utan i än högre grad från en bestämd statsuppfattning, när såväl religionens som kyrkans förhållande till staten diskuterades, blir det nödvändigt att kortfattat skissera dessa skilda statsuppfattningar. Härvid kommer intresset att främst riktas mot teorierna omstatens uppkomst och härskannaktens härstamning samt den konflikt som uppstod mellan en äldre, religiöst präglad syn på stat och överhet och den nyare naturrättens alltmer sekulariserade statsuppfattning. Maktfördelningsteorierna däremot får i detta sammanhang lämnas åsido. En nödvändig begränsning har även gjorts i så måtto, att huvudintresset har riktats mot den del av den akademiska undeivåsningen, som behandlar inte endast statsuppfattningarna utan även ser dessa i relation till frågan om religionens förhållande till samhället överhuvud samt statens förhållande till kyrkan. En fullständig redovisning av allt källmaterial har ej heller eftersträvats vilket däremot varit intentionen vad beträffar de olika teoriernas utformning och genomslagskraft samt skilda meningsriktningar. Den allt starkare betoningen av det fördragsrättsliga i statsuppfattningarna medförde en skärpning av det naturrättsliga och en försvagning av det religiösa motivet i samhällssynen. Den nyare naturrätten innebar i detta avseende en brytning med ortodoxins samhällssyn. Under reformationstiden och ortodoxins tid kom frågan om förhållandet mellan stat och kyrka att i huvudsak gälla förhållandet mellan andligt och världsligt regemente. Dessa var ej motsatta poler, där det världsliga regementet skulle motsv^arar staten och det andliga kyrkan. Bägge regementena sågs ur religiös synvinkel som ett Guds verkande både genom världsligt och andligt regemente. Under denna tid gällde frågan förhållandet mellan regementena inom den enhet, där de båda verkade, inom”unum corpus christianum”, å ena sidan sett som kyrkan, å andra som staten, båda underordnade religionen eller Gnd. Denna samhällssyn var religiöst präglad med den lutherska treståndsläran som ett dominerande inslag. De tre stånden 3 Runeby 1962 s 26 ff, 154 ff, 236 ff, 448 ff, H A Olsson 1969 s 350 ff. 4 Normann 1948 passim samt dens., 1963 s 8 ff. 5 Karlbom 1964 s 133, 160 ff. Se även Segerstedt 1971 s 59 f, 113 ff. 19
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=