KAPITEL 1 STATSUPPFATTNINGARNA Inledning. Det kan numera anses allmänt accepterat inom den statsvetenskapliga forskningen, att den svenska frihetstida författningen vid sin tillkomst inte oväsentligt influerades av samtidens naturrättsligt präglade fördragsteorier om folkets ursprungliga suveränitet och maktens härstamning från och överlämnande av folket. Under frihetstiden möter de av upplysningstidens naturrättsliga tänkande präglade statsuppfattningarna, som gällde såväl statens uppkomst som maktens härstamning, fördelning, begränsning och innehåll, i den politiska diskussionen vid riksdagarna och i samtidens politiska broschyrer. Härvdd sammanbands ofta den politiska doktrinen med ett direkt politiskt ställningstagande och agerande vid riksdagsarbetet.^ Denna reception av upplysningstidens tänkande gällde inte endast den politiska utan även den juridiska doktrinens utveckling. Detta kommer klart till uttryck både i lagarbetet under förra hälften av 1700-talet, i diskussionen om ny strafflag senare under århundradet och i domstolspraxis.2 Som föreliggande undersökning kommer att visa gäller denna reception också i hög grad kyrkorätten. Beträffande de naturrättsligt präglade statsuppfattningarna och i synnerhet de skilda fördragsteoriernas genombrott och utformning inom den svenska akademiska undervisningen under 1600-talet och under envåldstiden har dessa klarlagts av den tidigare forskningen. Under 1600-talet fick fördragsteorierna en fast förankring. De uttrycktes i en mängd avhandlingar, dels av svenska studenter vid utländska universitet, dels vid akademierna inom landets gränser. 1 O Jägerskiöld 1943 s 1 f lämnar en kortfattad översikt över forskningens ståndpunkt i denna fråga. Se även Thanner 1953 s 194 ff, S Jägerskiöld 1962 s 127 ff, Segerstedt 1971 s 19 ff. Även Lagerroth, som hävdar den svenska historiska urvecklingens betydelse som grundvalen för författningsändringarna, tvingas pä många punkter erkänna de naturrättsligt präglade statsuppfattningarnas betydelse. Lagerroth 1915 s 252 ff, 334 ff, 355 ff, 377 ff, 4C6 f, 422 ff, 485 ff o 513 ff. Se även dens., 1967 passim. Om de politiska broschyrerna se I Carlsson 1967 passim. 2 Se härtill senast S Jägerskiöld 1963 s 351, dens., 1964 s 292 f, dens., 1965 s 25 ff, dens., 1967 s 458 ff. Se även Normann 1948 s 48 ff, Anners 1965 s 131 ff. 18
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=