dennes kyrkorätt 1784^’^, och av Bondsdorff i dennes lärobok 1811.Också L P Munthe har i sina föreläsningar på 1790-talet berört denna fråga.^® Den syn som företräddes av de svenska kollegialistema i fråga om ”ius vocandi ministros” är somredan framhållits ett ”modellfall” men med generell innebörd. Ur principiell synpunkt resonerade man på motsvarande sätt oavsett vilken av kyrkans medelbara kollegialrättigheter det gällde. Samma principiella uppbyggnad och funktion applicerades således på övriga kyrkans medelbara kollegialrättigheter, oavsett det gällde rätten att fastställa ceremonier och liturgi, kyrkliga böcker, kyrkliga ordningar, inneha och för\'alta kyrkobyggnader och kyrkans egendomar, rätten till övriga inkomster mfl andra ”jura ecclesiae collegialia mediata”. Med en del av dessa medelbara kollegialrättigheter var emellertid vissa problem förknippade, som sammanhängde med utgångspunkten i uppfattningen av kyrkan som en societas aequalis. Dessa bör följaktligen uppmärksammas i detta sammanhang. 4. Frågan om kyrkolagen och dess ställning. De svenska kollegialistema räknade rätten att stifta kyrkolag till kyrkans medelbara kollegialrättigheter. Ur flera synpunkter var detta en viktig fråga men tillika av problematisk art. Frågor rörande kyrkolagen och dess ställning hade aktualiserats under den pågående debatten om 1731 års KOF. I denna debatt framkomskilda uppfattningar om hur kyrkolagen skulle uppfattas och en viss oklarhet rådde om dess förhållande till civillagen. Detta i sin tur sammanhängde med den större frågan om förhållandet mellan andlig och världslig jurisdiktion överhuvud och fomm för ecclesiastika mål. Om alla dylika mål kunde avgöras av världslig domstol, behövdes ingen särskild kyrkolag. Vad som däremot fordrades var en särskild kyrkobalk i civillagen. Någon sådan kom ej till stånd i 1734 års lag. Av skilda anledningar kom ej heller 1731 års KOF att antagas varken vid detta tillfälle eller senare.®® Också bedömd utifrån en naturrättslig stats- och kyrkouppfattning var frågan omkyrkolagen förknippad med flera problem, vilket också avspeglade sig framför allt i den samtida tyska kyrkorättsliga litteraturen. Att varje societet, och s 257. Se även Munck, Compendium theologiae biblicae novi testament! seu dicta novi testament! classica, 1764 s 567 ff. 57 Calonius, Praelectiones in jurisprudentiam ecciesiasticam, 1784 kap 1 § 12 s 11, kap 7 s 159 ff, kap 8 s 215 ff. Se särskilt s 162 och 168, där Nehrmans dissertation De jure patronatus 1733 nämnes. B I a, HUB. 58 Bonsdorff, Conspectus scientiae pastoralis in usum seminarii theologici, del 2 1811 s 499, 539 ff. 59 Jus Naturae af Herr Professor L. P. Munthe, 1794 kap 17 § 3 s 65, GUB, Jus Publicum Universale af Herr Professor L. P. Munthe, 1796 s 29, GUB. 60 Se härtill Normann 1954 s 101 ff, 113 ff, dens., 1963 s 27 ff med litteraturöversikt i not 1 s 27 samt senast Thomson 1972 s 239, 267 ff och där anförd litteratur. 224
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=