gialrättigheter som Nelander. I sina kyrkorättsliga föreläsningar 1784 hänvisar också Calonius i denna fråga till den viktiga dissertationen under Nelanders presidium 1745, De juribus ecclesiae collegialibus.'*® L P Munthe företräder samma indelning och har en utförlig behandling av vilka dessa rättigheter är.^'^ Slutligen finns samma indelning och ”katalog” över kyrkans kollegialrättigheter även i Bonsdorffs kyrkorättsliga lärobok.^® Med små variationer indelade således de svenska kollegialisterna kyrkans kollegialrättigheter på samma sätt. Endast bruket av termer kunde skifta. De hade även samma uppfattning om omfånget av kollegialrättigheterna. Beträffande de kyrkans rättigheter som betraktades som immediata eller icke överlåtliga, förelåg ej några mer betydande kyrkorättsliga problem. Att kyrkan som sin egen skulle ha rätt att hålla gudstjänst, fastställa läronorm och bekännelse och inrätta ett läroämbete för att uppnå sitt ändamål var en självklarhet, som ingen ifrågasatte. Ej heller kunde det sägas v^ara några problem förknippade med dessa rättigheter som kunde sättas i relation till uppfattningen omkyrkan som en societas aequalis, bestående av likställda medlemmar. Det största intresset tilldrog sig i stället de s k medelbara kollegialrättigheterna, vilka var av skiftande art. Att upptaga till behandling alla dessa skiftande kollegialrättigheter i deras enskildheter är ej möjligt och ej heller nödvändigt. Samma principiella ståndpunkter företrädes i stort oavsett vilken kyrkans medelbara kollegialrättighet som väljes. De flesta av dessa kommer också att på nytt möta i denna avhandlings sista kapitel."*^ Nedan skall i stället genom ett ”modellfall” visas, hur de svenska kollegialisterna argumenterade kring en kyrkans medelbara kollegialrättighet. Den principiella grundsyn som därvid tecknas är tillämpbar på varje sådan kyrkans medelbara rätt. Därefter skall vissa principiella problem, som var förknippade med en naturrättslig uppfattning av kyrkan, tagas upp till behandling. 3. Rätten att välja präster som ”modellfall” för kyrkans medelbara kollegialrättigheter. För de tyska kollegialisterna Pfaff, Liberus, von Mosheim, GL Böhmer mfl kom frågan om rätten att tillsätta lärare och präster att bli vad Schlaich träffande karakteriserat som ”Urform” och ”Modellfall eines Rechts der Kirche”.^® Ovanligt tydligt framgick hos de tyska kollegialisterna i denna fråga hur dessa tänkte sig funktionen av och principen för en medelbar kyrkans kollegialrättighet. Detta komockså att gälla de svenska kollegialisterna. Ytterligare en anledning att välja just denna fråga sommodellfall är vidare, att man just rörande denna rätt starkare än vanligt kunde anknyta till och vi46 Calonius, Praelectiones in jurisprudentiam ecclesiasticam, 1784 kap 1 § 10 ff, B I a, HUB. 47 För belägg se ovan s 213 not 20—22 anförda källor. 48 Bonsdorff, Conspectus scientiae pastoralis in usum seminarii theologici, del 2 1811 s 496 ff, som också hänvisar till avhandlingen 1745 under Nelanders presidium. 49 Se nedan s 322 ff. 50 Schlaich 1969 s 229. 221
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=