b. Kyrkans kollegialrätt. 1. Begreppet ”potestas ecclesiastica” som summan av kyrkans kollegialrättigheter. Av kollegialisterna användes begreppet ”potestas ecclesiastica” merendels för att beteckna summan av alla kyrkans kollegialrättigheter. Samtidigt kunde man också säga, att kollegialrättigheternavar en effekt av potestas ecclesiastica. Detta begrepp var ingalunda oproblematiskt att använda, då det hade skiftande betydelser i den samtida kyrkorättsliga litteraturen. Innebörden av detta begrepp kunde också skifta hos de svenska kollegialisterna. Till de skilda tolkningarna av detta begrepp hade de att taga ställning i sin akademiska undervisning. Som ett teoretiskt försvar för de tyska furstarnas makttagande över kyrkan hade under 1600-talet framförts distinktionen mellan potestas ecclesiastica interna och externa. Uppslaget till denna distinktion hade givits av Pareus i dennes kommentar till Romarbrevet 1608.26 YiH potestas ecclestiastica interna räknades predikan, sakramentsförvaltning samt bruket av binde- och lösenycklarna. Potestas ecclesiastica externa tillkom den världsliga överheten och omfattade den yttre styrelsen och vården omkyrkan. Denna teori vann snabbt insteg i den kyrkorättsliga litteraturen, främst genom att den upptogs av Johann Gerhard i dennes Loci theologici. Samma uppfattning företräddes även av T Reinkingk och J B Carpzov i dennes arbete Jurisprudentia ecclesiastica seu consistorialis 1649.27 Termen var väl känd i Sverige och spelade en betydelsefull roll i diskussionen omdet kyrkliga lagstiftningsarbetet under 1600-talet.28 Denna distinktion och detta sätt att använda begreppet potestas ecclesiastica stred mot upplysningstidens syn på kyrkan som en societas aequalis, bestående av likställda medlemmar. Den hade också kritiserats av t ex Thomasius29 och avvisades äv'en av de svenska kollegialistema.^O Även bland de tyska kollegialisterna fanns vissa skillnader i användandet av begreppet potestas ecclesiastica. Canz hade i sitt arbete Disciplinae momles omnes 1739 definierat detta begrepp som innefattande dels kyrkans egen rätt att tillse, att allt i kyrkan skedde i enlighet med dess ändamål, dels den världsliga överhetens rätt att tillse, att inget i kyrkan förehades, som stred mot samhällets intresse. Denna Canz uppfattning av potestas ecclesiastica byggde på förutsättningen, att kyrkan betraktades i sin relation till staten. För Canz blir därmed potestas ecclesiastica summan av kyrkans kollegialrättigheter och den 26 Se härtill Kjöllerström 1944 s 91. 27 M Heckel 1968 s 136 ff, Honecker 1968 s 93 ff, 112, 117, 146, 151, 166 o 190. 28 Kjöllerström 1944 s 97 ff. 29 Thomasius, Annotationes ad Ulrici Huberi libris tres de Jure civitatis cum praefatione et indice, 1708 bok 1 sekt 5 kap 2. 30 Utförligast sker detta i Nelanders undervisning, som företrädesvis kritiserar teorin 1 den utformning den fått av Meisner i dennes arbete De legibus, 1632 bok 4 sekt 2 avd 1. Se § 881 i not 3 ovan anförda anteckningar efter Nelanders föreläsningar. Om Meisner se Josefson 1950 s 38 ff, M Heckel 1968 s 104, 141, 179. 215
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=