angrepp på regeringssättet och Kungl. Maj :ts brev 10.2 1757 till samtliga konsistorier angående ungdomens underxdsande i grundlagarna. År 1758 vägrade Palmstierna tryckningstillstånd för tre tillämnade avhandlingar, förebärande att de stred mot grundlagarna. Preses till den första avhandlingen var Johan Nelander, detta år rektor för universitetet. Avhandlingens titel var De licentia libertati adversa. Preses för den andra avhandlingen var Samuel Lemchen, sedan 1754 docent i filosofiska fakulteten, sedermera teol prof. Avhandlingens titel var De distinctione majestatis in absolutam et limitatam.20 Preses för den tredje avhandlingen, som bar titeln De formulis regiminis Svio Gothici, var professorn i juridik L J Colling, vilken hade efterträtt Nehrman-Ehrenstråle 1753. Skriftväxlingen mellan kansler, rektor och prokansler i dessa censurärenden visar, att Palmstierna hela tiden gör preses ansvarig för innehållet i avhandlingarna. Avhandlingarna hade vederbörligen censurerats av filosofiska och juridiska fakulteterna. Trots detta infordrar kansler dissertationerna in extenso, meddelar att han ansett dem stridande mot regeringssättet och därför vägrat dem tryckningstillstånd och uppmanar prokanslern biskop Engeström att i konsistoriet uppläsa de anmärkningar, som riktats mot avhandlingarna och samtidigt förehålla konsistorieledamöterna vikten av att undervisa i överensstämmelse med rådande regeringssätt. Så skedde också och anmärkningarna intogs i konsistoriets protokoll.^i I åtminstone ett av dessa tre censurfall 1758 var respondenten författare dll avhandlingen. Nelander meddelar själv, att respondenten var författare till avhandlingen De licentia libertati adversa, och bad att få tillbaka avhandlingen, då han inte själv hade något exemplar av den. Detta för\-ägrades honom emellertid.22 19 Bollerup 1967 s 313 ff. 20 Bollerup 1967 s 326 ff tillskriver Sven Lagerbring författarskapet till denna avhandling, och uppger också, att Lagerbring skulle vara preses för den. Utifrån detta påstående dragés sedan paralleller mellan Lagerbring och Ihre. Denna uppgift är helt felaktig. Den återgår ursprungligen på Weibull-Tegnér 1, 1868 s 278 f, varpå Bollerup synes bygga. Se särskilt Bollerup s 326 jämfört med Weibull-Tegnér 1, 1868 s 279 not 1. Samma uppgift om Lagerbring som preses för denna avhandling återfinnes även hos E S Bring 1920 s 68 f. En genomgång av akterna detta år i kanslersämbetets arkiv i RA och i universitetets arkiv i LUB visar, att Lemchen var tillämnad preses för denna avhandling. 21 Kanslerbreven 1758 11.2, 17.3, 28.3, 1.4, 28.4, 2.6, 8.8, Ser E III a nr 9 1757— 1758, LUA, LUB. Se även Kanslersämbetets för Lunds universitet, inkomna handlingar, konsistorieakademins brev 1758, Kanslerämbetets arkiv, RA. Se även konsistoriets protokoll 1.4, 6.5, 10.6 samt 16.8 1758 där anmärkningarna finns intagna. Dessa omfattar 36 sidor. 22 Nelander till kanslersämbetet 20.8 1758. I detta sammanhang meddelar han, att P J Wistrand var auctor. Nelander säger sig vara oviss om det konceptexemplar denne lämnat är fullständigt autentiskt med det till kansler skickade exemplaret. I passande ordalag anför han därefter följande. ”Men jag hoppas för min del om vår Swänska ädla frihet icke tänke på annat sätt än en ärlig och förnuftig Swensk 16
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=