teter.^^ Följaktligen återfinnes även i dessa dissertationer under Boudries presidiumkollegialismens såväl förnuftsrättsliga som rättsteologiska motiveringar för kyrkans självständiga rätt och för kyrkans särställning i staten. Samma kollegialistiskt präglade kyrkouppfattning företrädes också av L Tengvall i dennes föreläsningar i naturrätt på 1780-talet vid Lunds universitet, ehuru han behandlar hithörande problem på ett ganska kortfattat sätt.^® Utförligare sker detta hos Teng\’^alls efterträdare L P Munthe. Frågor rörande kyrkans uppkomst, ändamål, struktur och rättigheter intar en betydande plats i Munthes föreläsningar, liksom frågor rörande religionens ställning i samhället överhuvud uppenbarligen intresserat honom i hög grad.^^ Även Munthe utgår från definitionen av kyrkan som en societas aequalis, bestående av likställda medlemmar. ”Religionen” är kyrkans ändamål, varför kyrkan måste definieras som en societas aequalis. Den består av enskilda individer som förenat sig kring en gemensam religion och trosbekännelse, framhåller Munthe. Med osedvanlig tydlighet framkommer i Munthes kyrkouppfattning sådan den framträder i hans föreläsningar, den individualistiska utgångspunkten också i kyrkouppfattningen. ”Anledning till ecclesia har varit vissa människor, somhaft enahanda tänkesätt om det högsta väsendet och dess dyrkan m. m.”, framhåller han.20 I egenskap av en societas aequalis måste också kyrkan ha sina kollegialrättigheter, nödvändiga för att uppnå ändamålet och av skilda slag.21 Också det fördragsrättsliga intar en framskjuten plats i Munthes kyrkouppfattning. Även i kyrkan måste finnas pacta eller överenskommelser. Genom ett första fördrag, ”pactum unionis”, förbinder sig enskilda individer med samma religionsuppfattning att utöva den religion, som skall ligga till grund för den utvärtes gudstjänsten, och som innefattas i ”typus doctrinae”. Med denna förstås ”inbegreppet” (complexus) av de dogmer som skall läras och försinnligas. Detta ”pactum unionis” fordras oundgängligen, då varje individ själv måste välja sin religion. Den enskilde individens samtycke fordras i denna fråga. Genom detta ”pactumunionis” har kyrkomedlemmarna efter ”principia juris naturae” förbundit sig att utöva den utvärtes gudstjänsten och att ej företaga sig 17 Boudrie-Huss, De arctiori nexu civili inter imperantem et subditos, a religione lutheranae oriundo, 1779 § 4 f s 7 ff, Boudrie-öberg, De directione in ecclesia clericis tribuenda, 1780 § 1 ff s 3 ff. 18 Tengvall, Utkast till lurisprudentia Naturalis. Till enskilta föreläsningar författad af hr Professor Tengvall, kap 2 § 28 ff s 42 f, kap 8 § 2 s 75, Jus Publicum UnIversale. Föreläst af hr Professor Tengvall, kap 2 pag 14 ff. Samlingsvolym med anteckningar efter Tengvalls föreläsningar 1784 med pärmtitel Föreläsningar af Prof. Tengvall, LUB. Om denna handskrift se ovan s 57. 19 Se ovan s 91 f, 133 f, 181 f. 20 Jus Naturae af Herr Professor L. P. Munthe, 1794 kap 17 § 3 s 64, GUB. ”Ecclesia har uppkommit därav, att flera tänkt lika om Gud.” Collegium Juris Naturae, 1788 s 33, LUB. 21 Ibm. Se även Jus publicum universale, kap 4 s 8 f, LUB, Jus Publicum Universale af Herr Professor L. P. Munthe, 1796 s 26 ff, GUB, Jus Publicum Universale annoteradt på professor Munthes Privata Föreläsningar, 1797 § 13 s 26 ff, 4: o 339, VÖSB. 213
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=