RB 22

kan sina rättigheter, som är av olika slag. Dessa rättigheter bestämmes av kyrkans ändamål och kallas jura ecclesiae collegialia. Även Calonius arbetar i detta avseende med den sedvanliga mål-medelrelationen för att fastställa, vilka rättigheter kyrkan måste ha för att kunna uppnå sitt ändamål. Dessa rättigheter deduceras följaktligen fram på rationell väg ur begreppet ”finis ecclesiae”.l^ Också Calonius har den för kollegialismen typiska rättsteologiska motiveringen för dennas kyrkans egen rätt. Således är enligt honom t ex kyrkans rätt att predika och administrera nattvarden av gudomligt ursprung.^^ Av detta följer, att kyrkans rätt kan bevåsas ”ex fine collegio”, dvs förnuftsrättsligt, och ”ex jure Divino”, dvs rättsteologiskt.^^ Även övriga ovan nämnda kollegialistiska företrädare inom den svenska akademiska undervisning har samma starka betoning av kyrkan och kyrkans självständiga rätt. Detta gällde P Munck, först i hans dissertationer inom filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet på 1750-talet^"*, och senare i hans teologiska läroböcker, sedan han knutits till Lunds universitet.^^ Även den andre företrädaren för kollegialismen vid teologiska fakulteten vid Lunds universitet S Lemchen talar i sina föreläsningar över jus publicum universale om kyrkans kollegialrättigheter, ehum han här ej närmre går in på dessas ursprung.!® Ett starkare framhävande av kollegialismens syn på kyrkans självständiga rätt som av såväl gudomligt sommänskligt ursprung finns däremot i dissertadoner under presidium av e o professorn vid filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet G A Boudrie. Ifrågavarande avhandlingar ventilerades omkr 1780. Som i så många andra av’handlingar hämtas definitionen av kyrkan även i dessa från Canz arbete Disciplinae morales omnes 1739 § 2169. I egenskap av en societas aequalis måste även kyrkan ha potestas, dvs rätt till alla de medel, som krävs för att ändamålet skall kunna uppnås. Detta gäller varje societas, och dessa rättigheter kan rationellt deduceras udfrån kyrkans ändamål. Men eftersom kyrkan inte endast är en ”societas arbitraria” utan även har ett gudomligt ursprung, finns i kyrkan särskilda rättigheter, som saknas i andra socie11 Calonius, Praelectiones in jurisprudentiam ecclesiasticam, 1784 kap 1 § 5 ff, B I a, HUB. 12 Ibm kap 1 § 11 s 9 f, kap 2 § 9 s 26 f, där Calonius direkt hänvisar till Pfaff och von Mosheim. 13 Ibm. 14 Munck-Holmén, De jure principis circa sacra libertati conscientiae non inimico, 1754 § 1 ff, Munck-von Hauswolff, De jure devolutionis 1755 § 1 f. 15 Munck, Compendium theologiae theticae, 1760 s 247 ff, 256 ff, 260 ff. Det bör nämnas, att omnämnandet av kyrkans kollegialrättigheter är inskott av Munck, som saknas i Schnabels utgåva 1753. Munck, Compendium theologiae biblicae novi testamenti seu dicta novi lestamenti classica, 1764 s 539 ff, 576 ff, 600 ff. 16 Annotationes quaedam in lure Publico Universale ad ductum Gribneri circa Praelectiones Privatas .. . Lemchen, 1772, bok 2 kap 4 s 50 ff, LUB. Se även LemchenThalin, De tolerantia religionum juribus principis conveniente, 1788 § 3 f s 5 ff. 212

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=