ga synsätt finns även i dissertationer under Lemchens presidium sedan han övergått till teologiska fakulteten. Den kollegialistiska kyrkorättsliga traditionen fullföljdes vid Lunds universitet under århundradets två sista decennier av L Tengvall och L P Munthe, den förre med anknytning till såväl filosofiska som juridiska fakulteten, den senare som professor i naturrätt 1785—1803. Denna kollegialistiska kyrkouppfattning, som således kom att dominera vid Lunds universitet under större delen av århundradet, vann ej insteg vid Uppsala universitet förrän på 1770-talet och fick ej ens då någon fast förankring. Främst uttryckes den i några dissertationer under presidium av e o professorn i filosofi G A Boudrie.^^ En viss anknytning till kollegialismen finns också uttryckt i en dissertation under presidium av professor skytteanus J F Neikter 1788.96 Vid Åbo universitet däremot fullföljdes linjen från Calonius av teologiprofessom J Bonsdorff i dennes lärobok i kyrkorätt, Consp>ectus scientiae pastoralis in usum seminarii theologici, som började utkomma i dissertationsform 1808. Som titeln utvisar hänger detta arbete samman med undervisningen i det praktiskt-teologiska seminariet vid teologiska fakulteten. Som inspektor för detta hade Bonsdorff anledning att utarbeta en lärobok i pastoral teologi, där den femte delen omfattar jurisprudentia ecclesiastica. Förutom de tyska kollegialistiska auktorerna åberopar Bondsdorff ofta dissertationer under Nelanders presidium.9'^ I likhet med de tyska kollegialisterna utgick även de svenska företrädesvis från Pufendorf, när de skulle bestämma den yttre synliga kyrkan och dess juridiska karaktär. I sina kyrkorättsliga föreläsningar framhåller Nehmian, att kyrka och stat båda är societeter, men av helt olika karaktär och ändamål. Nehrman definierar kyrkan som den menighet, som förenat sig att dyrka Gud. I anseende till sin struktur är kyrkan en menighet eller ett kollegium. Samtliga dess ledamöter är likställda, varför kyrkan kan betecknas som en societas aequalis. Att kyrkan är ett dylikt samfund bevisas såväl av jus naturae som av Guds ord samt Kristi och apostlarnas exempel.98 93 Om Lemchen se ovan s 44 ff. 94 Om dessa se ovan s 57 ff. 95 Om denne se ovan s 44. 96 Neikter-Soilander, De tolerantia diversarum religionum, 1788. Om denna dissertation och om Neikter se ovan s 51 ff, 93. 97 Om J Bonsdorff (1763—1831) 1788 docent i teol fak, 1807 teol prof se Råbergh 1901 s 188 ff. 98 Nehrman, Jurisprudentia ecclesiastica, kap 2 § 1 ff, J 137, LiSB, dens., Jurisprudentia Ecclesiastica, kap 2 § 1 ff, J 136, LiSB samt motsvarande ställen i bevarade anteckningar efter Nehrmans föreläsningar i kyrkorätt i K 131, K 132, W 475, W 476 i UUB, Kort Inledning til Jurisprudentiam Ecclesiasticam utgifven af David Nehrman . . . , GUB, Jurisprudentia ecclesiastica. Utgifven af David Nehrman 1740, SKaSB, Jus ecclesiasticum, anmärkningarna, Nehrman 19, LUB. Se även Nehrman, Jus publicum, avd 2 kap 7 § 8 ff, J 118, LiSB, Nehrman, Swänska ius publicum, avd 2 kap 7 § 8 ff, Nehrman 26, LUB, .A.nmärkningar öfwer Sw: lus Public;... 208
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=