tydelsefullt är emellertid, att han i sina två teologiska läroböcker, avsedda för universitetsundervisningen, anslöt sig till kollegialismen. 1760 utgav han ett teologiskt kompendium, som var en stark omarbetning av den danske teologen Marcus Wöldickes teologiska kompendium.1764 utkom Muncks självständiga bibliska kompendium.Det teologiska kompendiet kom att i stor utsträckning användas vid trivialskolor och läroverk, framför allt i Lunds stift^^, men även inom den akademiska undersåsningen både i Uppsala och Lund, det bibliska kompendiet företrädesvis vid Lunds universitet.®- Samma kollegialistiska kyrkouppfattning finns även företrädd vid Lunds univ'ersitet av S Lemchen i dennes undervdsning, först som adjunkt och docent i filosofiska, därefter som professor i teologiska fakulteten. Som lärare inom filosofiska fakulteten föreläste Lemchen på 1770-talet över naturrättens olika delar med Gribners lärobok som förlaga, varvid han gav uttryck åt en kollegialistiskt präglad kyrkouppfattning. Samma anslutning till detta kyrkorättsli89 M Wöldicke, Compendium theologiae thetice cum notis B. Schnabel . . . insigniter auctis et emendatis studio et opera Mag. Petri Munck, (1760). Wöldikes ursprungliga upplaga utkom 1740 och B. Schnabels bearbetning 1753. Om den ortodoxe teologen M Wöldicke (1699—1750) se senast Hulthén 1969 s 24 ff. Muncks utgåva skiljer sig så avsevärt från de två tidigare utgåvorna, att den till stor del får betraktas som ett självständigt arbete av Munck. Om förhållandena mellan de olika utgåvorna jfr Hulthén. Att som Hulthén menar Munck endast kompletterat Wöldickes framställning är felaktigt. På de punkter, som i denna avhandling är aktuella, har Munck dels tagit bort stora partier ur Schnabels utgåva 1753, dels lagt till nya, varigenom grundsynen totalt ändrats. Endast en undersökning punkt för punkt mellan de olika utgåvorna kan visa Muncks ändringar. 1 sin kyrkouppfattning och i fråga om förhållandet mellan stat och kyrka var Munck ingalunda ortodox, utan företrädde i detta avseende, som framställningen nedan visar, en upplysningspräglad kollegialistisk grundåskådning. Det gamla omdömet om Munck som en ”terrible orthodox”, ursprungligen härstammade från Thorild och länge kvarlevande i litteraturen (Cavallin 1, 1854 s 202, 199 f. Sundelin 1888 s 131 f, Pleijel 1925 s 244, Hellström i SMK 5, 1949 s 344) har genom Rehnbergs och Elulthéns undersökningar kraftigt reviderats. I hans teologiska grundsyn finns starka inflytelser från wolffianismen. I stats- och kyrkorättsligt hänseende var hans åskådning helt präglad av upplysningstidens naturrätt. Se vidare nedan. 90 Compendium theologiae biblicae novi testamenti seu dicta novi testamenti classica, 1764. 91 Konsistoriernas skrivelser angående läroverken i stiften. Ser E XII: 9 c, I.unds stift 1802—1803, Kanslersgillets arkiv, RA. Se även sammandrag och översikter av landshövdingarnas och konsistoriernas skrivelser. Ser D 4, Kanslergillets arkiv, RA. 92 Enligt de tryckta föreläsningskatalogerna för Uppsala och Lunds universitet användes det teologiska kompendiet av olika företrädare för teologiska fakulteten i Uppsala 1771—73, 1775, 1786—87, 1793 och 1795 samt vid Lunds universitet 1768, 1777—78, 1780—83 och 1796. Detta hindrar ej, att även Benzelius Repetitio var flitigt använt. Munck själv föreläste häröver 1776 och Th Weidman likaledes 1780 —87 liksom även S J Munthe 1770—74. Även Muncks bibliska kompendium användes vid universitetsundervisningen. Benzelius Repetitio har sålunda ej varit allenarådande som teologisk lärobok inom den akademiska undervisningen under senare hälften av 1700-talet. 207
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=