Det tredje större kyrkorättsliga arbetet i anslutning till universitetsunder\åsningen under 1700-talet, liksom de två övriga hittills otryckt, är professorn i juridik vid Åbo universitet under åren 1778—1817 Matthias Calonius Praelectiones in jurisprudentiam ecclesiasticam eller Jurisprudentia Ecclesiastica Suecana 1784.®'* Såsom juristprofessor föreläste Calonius över kyrkorätten åren 1782, 1784-—^85 och 1791. Det här använda manuskriptet är Calonius egenhändiga föreläsningsmanuskript utarbetat till föreläsningarna i kyrkorätt 1784 —85. Calonius kyrkorättsliga arbete är starkt influerat av Nehrmans och Nelanders skrifter, vilka också åberopas på många ställen.®^ Förutom av Nehrman, Nelander och Calonius, som samtliga hade anknytning till den juridiska fakulteten®®, företräddes ett kollegialistiskt synsätt även av' flera andra universitetslärare i deras undervdsning och i deras läroböcker. Vid Lunds universitet vann denna kyrkorättsliga riktning insteg också vid teologiska fakulteten. Den mest betydelsefulle i detta avseende är teologiprofessorn och sedermera biskopen i Lunds stift Petrus Munck. I kyrkorättsligt hänseende är denne en lärjunge till Nelander, vars föreläsningar i kyrkorätt han bevistade 1749 och från vilka Muncks anteckningar finns bevarade.®^ I dissertationer under eget presidium vid Uppsala unwersitet på 1750-talet gav' han uttryck åt en kollegialistiskt präglad kyrkouppfattning.®® För framtiden mer bei Lund 1826—1831 hade att föreläsa över k> rkolagfarenhet. Se härtill det tryckta föreläsningskatalogerna samt hans egen syn härpå i Ärkebiskop Henrik Reuterdahls memoarer, 1920 s 91 ff. Om Reuterdahls kyrkorättsuppfattning se österlin 1960 s 319 ff, 407 ff samt passim. 83 Manuskriptet är en renskrift med Nelanders egenhändiga rättelser. Genom anslag från Statens humanistiska forskningsråd har en renskrift av denna betydande kyrkorätt kunnat verkställas. Det är min avsikt att senare utgiva denna av forskningen som ansedd förlorade handskrift i dess helhet med en vetenskaplig kommentar. I det sammanhanget kommer även en utförligare presentation av handskriften av lämnas. 84 B I a, HUB. Volymen har ryggtiteln M. Calonii Praelectiones in jurisprudentiam ecclesiasticam, omfattar 715 s i folio format är skriven av Calonius själv omväxlande på latin och svenska. Volymen utgör hans föreläsningsmanuskript i kyrkorätt 1784—85, enligt påteckning påbörjade i april 1784. Calonius har senare infört nyutkomna förordningar och författningar tom 1790. Denna kyrkorätt av den betydande juristen Calonius har veterligen ej tidigare använts av forskningen. 85 Om Calonius se Wrede 1917 passim samt Almquist 1946 s 37 ff. Calonius bibliotek omfattade 3360 volymer enligt den katalog, som upprättades av Wallenius 1824 och förvaras i HUB. Katalogen upptar flera arbeten av Nehrman och dissertationer under Nelanders presidium. Om denna katalog jämte Calonius bibliotek se Jörgensen 1930 och dens., 1936 passim. 86 Professuren i naturrätt vid Lunds universitet räknades formellt till såväl juridiska som filosofiska fakulteterna under perioden 1693—1743 och 1765—1782. Se härtill ovan s 46 not 43. 87 Se ovan s 41 not 77. 88 Munck-Holmén, De jure principis circa sacra libertati conscientiae non inimico, 1754 passim, Munck-von Hauswolff, De jure devolutionis, 1755 passim. Om dessa dissertationers kyrkorättsliga uppfattning se nedan. 206
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=