Efter sitt avskedstagande från professuren 1782 började Nelander utarbeta en självständig kyrkorätt med avsikt att låta trycka den. Olof Wallquist, som citerar ett stycke ur denna kyrkorätt i sitt arbete Utkast til en handbok öfwer ecclesiastique befordringsmål 1797 uppger också, att man väntade få Nelanders kyrkorätt utgiven a\' biskopen i Skara Thure Weidman.®® Också gjordes av dåvarande biskopen i Lund Petrus Munek, i stats- och kyrkorättsligt hänseende en lärjunge till Nelander, vissa påtryckningar att få arbetet tryckt på 1790talet.®^ Tryckningen blev' emellertid ej av, och manuskriptet har därefter ansetts gått förlorat och är ej använt av forskningen. Det har nu återfunnits i UUB.®2 Manuskriptet omfattar 499 textsidor i folio format och är skrivet på svenska. Denna Nelanders kyrkorätt är författad mellan åren 1783—1789.®^ Grundsatz des Hrn Darjes tom 1—8, 1749—1752. Gunnerus erhöll 1742 ett kungligt stipendium, vilket gjorde det möjligt att studera för Wolff i Halle och för Darjes i Jena. Gunnerus undervisade också vid Jena univ i synnerhet i natur- och folkrätt. Under tiden i Jena utkom även hans kommentar till Darjes arbete. Kyrkorätten ingår i del 8, 1752. Samma år blev Gunnerus extra ord prof vid Köpenhamns univ och utnämndes till biskop i Trondheim 1758. Om honom se Norsk teol tidskrift 1918 s 137 ff, 1924 s 65 ff, O Nordgard art Gunnerus i NBL 5, 1931 s 98 ff. I senare dissertationer under Nelanders presidium hänvisas stundom till Gunnerus kommentar. Denna har också varit i Nelanders ägo. Se bokförteckning över Nelanders bibliotek i bouppteckningen efter honom 1790. Förseglade bouppteckningar 1787—94, Serie E XVIII nr 4, LUA, LUB. 79 Se ovan s 123. 80 Wallquist 1797 s 274. Denna uppgift återkommer också i Ståhl 1834 s 179 f och artikeln i BL 9, 1843 s 346. Denna biografi torde vara skriven av P Wieselgren. Se Carlquist 2: 4, 1952 s 355 not 8. Weidman har tydligen fått Nelanders eget manuskript för att ombesörja tryckningen. Weidman måste också anses väl skickad för denna uppgift. Han hade disputerat för Nelander 1766 och blev året därpå docent i lärdomshistoria och senare moral vid Lunds univ. Han var väl förtrogen med de problem Nelander behandlade, helst som han själv under docentåren föreläste över jus naturae 1767—69 och den praktiska filosofin. 81 ”Salig Prof. Nelanders lus Ecclesiasticum lär wara Skänkt til Bibi. i Linköping. Om det tryckes för Bibliotekets räkning blir winsten ansenlig. Skånska Prästerne åtminstone köpa däraf. Läs det igenom. Döm sedan, och decidera sjelf om tryckning.” P Munek till J A Lindblom 1796 18/2. Brev 29: 11, LiSB. 82 I den bokförteckning, som upprättades över Nelanders bibliotek efter dennes död, och som är lagd till bouppteckningen el ter honom (se ovan not 78), och som omfattar drygt 600 titlar, återfinnes manuskript efter A Rydelius och Nehrman- Ehrenstråle men däremot ej Nelanders egna manuskript. I Förteckning öfver afl. Biskopen m m Doct. Thure Weidmans Boksamling som kommer att genom offentlig Auetion försäljas i Skara . . . (1830), och som omfattar 2425 titlar, återfinnes in octavo 490 Nelandri, Jus privat Univers. Mscr och Jus cedes, et publ. Mscr och in octavo 793 J Nelandri, Praelect. publ. in Jus Eccles. Mscr. Den senare handskriften torde vara den stora kyrkorätten. Det nu återfunna manuskriptet kom till UUB 1871 ur Reuterdahls samling. Se härtill Handskrifter ur ärkebiskop Reuterdahls sterbhus aflemnadt 1871, M 4. Uppsala universitetsbiblioteks arkiv, UUB. Reuterdahl, som var en stor boksamlare, har således antingen i samband med försäljningen av Weidmans bibliotek 1830 eller vid senare tillfälle förvärvat Nelanders kyrkorätt. Detta är ej heller förvånande, då Reuterdahl som prefekt för det teologiska seminariet 205
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=