dividualism återspeglas även däri, att Boethius starkt understryker, att det är de enskilda individernas "föreställningar'’, som är utgångspunkten för bekännelsen. Visserligen förhåller det sig så, att det ej kan finnas "mer än en enda föreställning av det översinnliga, som är den rätta . . men denna "föreställning” förstås och uttolkas efter varje individs förstånd och förnuft. Det är ej heller att vänta, att alla enskilda individer skall uppnå full överensstämmelse i fråga om lärouppfattning. Detta är "ett i oändligt avstånd satt mål”. Som en konsekvens av denna individualistiskt bestämda uppfattning av bekännelsen följer också som en självklarhet för Boethius, att människor samlas kring olika "föreningspunkter”, bekännelser, och i olika kyrkor. I en stat skulle därför kunna finnas flera sådana "föreningar", kyrkor eller kyrkosekter.”^^ Denna individualism, som för Boethius var utgångspunkten för kyrkouppfattningen, och som ledde till den sedvanliga juridiska bestämningen av kyrkan .som en förening av enskilda indi\ ider, utan tvångsmakt och utan egen forma regiminis, hindrade ej att konfessionskravet skärptes för de enskilda individerna i staten. Detta var möjligt genom att han sammankopplade religion och moral och såg dessa ur statsnyttosynpvinkten.'^^ Detta gällde nu de enskilda individerna. Boethius uppfattning av kyrkan som blott en förening i staten ledde även till en territorialistiskt präglad syn på kyrkans förhållande til! staten. Det senare gällde överhuvud dem som i sin undervisning stannade vid denna juridiska fixering av kyrkan som uteslutande en societas eller ett kollegium i staten. Kyrkan hade ej någon ens förnuftsrättsligt motiverad korporationsrätt. Mot detta kom de, som v^ar influerade av den framväxande tyska s k kollegialismen, att starkt reagera. 2. Det kollegialistiskt influerade kyrkobegreppet. a. Kyrkans särställning. Som redan framhållits vann även kollegialismen snabbt insteg i den svenska akademiska under\usningen, företrädesvis vid Lunds universitet, där den nära nog komatt totalt dominera under 1700-talet. Det enda mer bety’dande undantaget härifrån representeras av juristprofessorn L J Collings under\'isning, ehuru vissa inslag av ett kollegialistiskt tänkande fanns även i dennes senare föreläsningar och i dissertationer under hans presidium. Liksom i den tyska kollegialismen, av vilken man var starkt beroende, utarbetades nu också i Sverige självständiga kyrkorättsliga framställningar i anslutning till den akademiska undervisningen, vilka framhåller kyrkans egna rättsstruktur och dennas skillnad från statens. Kyrkorätten kom följaktligen också att i den juridiska lärobyggnaden placeras långt från statsrätten och inräknas i jus oeconomicum.^"^ Tre större dylika kyrkorättsliga verk utarbetades under 71 Ibm s 216. Om Boethius kyrkouppfattninj; sc även dennes Utkast till föreläsningar i den naturliga sedoläran, 1782 s 182 f samt Boethius-Eurén, De modo, quo ecclesiae cum rcpublica nexum considerari deceat, commentatio, 1803 s 5 ff. 72 Se ovan s 93 ff, 179 ff. 73 Se ovan s 201 f. 203
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=