Med denna bestämning av kyrkan kan kyrka och stat också framställas som två olika slags societeter, skilda från varandra i fråga Qm rättsstmktur.®® Vid Uppsala universitet företräddes samma syn på kyrkan som en societas aequalis något senare även i dissertationer under presidium av J P Sleincour, professor i filosofi®^ och likaledes i professor skytteanus J F Neikters undervisning.®2 Vid Lunds universitet åter kom en kollegialistisk kyrkouppfattning att vara den dominerande. Ett viktigt undantag utgör emellertid juristprofessorn L J Codings undervisning. Denne Nehrman-Ehrenstråles efterträdare och Nelanders samtida kvarstår på en i huvudsak territorialistisk ståndpunkt när han i sina föreläsningar behandlar kyrkan och frågan om hur denna juridiskt skall bestämmas. I en mängd bevarade anteckningar från Codings undervisning definieras kyrkan som en societas aequalis, bestående av likställda medlemmar, som förenat sig kring en viss trosbekännelse. I kyrkan finns endast lärare och åhörare. Något annat huvud för kyrkan än Kristus finns inte, framhåller Colling. Något tvång eder imperium kan därför ej heder äga rum i kyrkan men väl ”directio”.®^ I Codings undenisning finns emellertid vissa inslag av en kollegialistisk kyrkouppfattning. I bevarade anteckningar från hans föreläsningar på 1780-talet talas om ett kyrkans ”jus codegiale” såsom dennas rätt att enligt sin inrättning bestämma om en viss ordning i kyrkan. Denna rätt innefattas i kyrkans ”jura codegialia”.®'* Samma syn återkommer också i en dissertation ventilerad under Codings presidium 1781. I denna talas under hänvisning tid dissertationer un60 Ibm § 11 s 19. 61 Se främst Sleincour-Rissler, De conscicntiac ct indole partium philosophiae practica, 2 1769 § 12 s 37 ff, Sleincour-Wåhlstedt, De philosophia morali, sacro doctor! necessaria, 1776 § 7 s 11. 62 ”Religion är ct wisst öfwcrenskommit sätt, at dyrka Gud. Församling (:som är en folkhop förenat om wissa trosläror och den utwärtes Gudstjensten:) och Respuhlica äro ej det samma. — Uti den förra, som cj erkänner något öfwcrhufwud äro alla lika, men i den sednarc är skilnad — det kan gifwas flera Församlingar af olika läror uti en Respuhlica.” Collegium i Statistiquen. Enligt Flcrr Professor Neikters Föreläsningar. Ähr 1793, s 100, W 173, UUB. ”Om uti et Land är en enda utwärtes Gudstjenst, så äro dock och Kyrkan och staten särskilte Collegier.” Ihm s 102. Fen tidigare dissertation under Neikters presidium definieras kyrkan som en societas aequalis men tillfogas också, att denna som alla andra kollegier har sin ”ut Jurisconsult! loquuntur, jura collegialia.” Nekter-Soilander, De tolerantia diversarum rcligionum, 1788 § 3 s 8. 63 Annotata öfwer Swenska Jus Puhlicum efter Hr. Secret. Rollings Föreläsningar 1753, sekt 1 kap 2 s 16, B 351:2, KB, Jus puhlicum Svecanum Uthi Frågor och swar, 1766 s 25 f, LUB, Kort Sammandrag af det nödvändigaste uti Swänska Lagfarenheten genom Frågor och Swar föreläst af Lars Johan Colling, 1782 PM, 4: o 535, VöSB, Jus Puhlicum & Ecclesiasticum, 1783 kap 5 Jus ccclcsiasticum, § 5 ff s 38 ff, § 46 ff, B 371 h, KB. 64 Jus Puhlicum Universale & Ecclesiasticum, 1783 s 7 f, B 371 h, KB. Om denna handskrift se ovan s 46. 201
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=