Samma juridiska fixering och avgränsning av kyrkan i förhållande till staten finns också i en annan avhandling, ventilerad på 1730-talet vid Upp>sala universitet, nu under presidium av professorn i praktisk filosofi A Grönvall. I denna dissertation heter det, att i varje stat finns två olika typer av societeter. Den ena är staten själv, den andra är kyrkan. Den förra societeten kallas societas civilis, den senare societas sacra.2^ Såsom yttre och synlig societas befinner sig kyrkan inom statens maktsfär^®, men är likv’äl skild från denna i egenskap av en självständig societas.^^ Bägge dessa avhandlingar framhåller, att kyrkan utgör en egen sociologisk storhet inom staten men skild från denna, ehuru de ej närmre behandlar kyrkans struktur. Detta sker desto utförligare i en dissertation ventilerad vid Lunds universitet 1738 under presidiumav sedermera professorn i moralfilosofi vid Uppsala universitet L Dahlman. På ett för 1730-talet mer än vanligt ingående sätt behandlar Dahlman, som själv skrivit avhandlingen, kyrkans uppkomst, ändamål och struktur.32 Kyrkan definieras som en societas externa, bestående av dem som bekänner sig till samma religion och som lever i gemenskap kring den yttre gudstjänsten.Denna juridiskt klart avgränsade kyrka uppkommer genom fördrag. Genom ett första fördrag mellan dem som hyser samma religionsuppfattning beslutar dessa att bekänna sig till samma yttre gudsdyrkan och att utöva den gemensamt och på samma sätt. Detta fördrag kan antingen ske uttr\'ckligen (expresse), eller vara underförstått (tacite). Genom ett andra fördrag mellan åhörare och lärare i kyrkan uppdrages åt de senare att handha ordets förkunnelse och sakramenternas förvaltande, vilket dock inte konstituerar något imperiumoch inte upphäver kyrkans karaktär av societas aequalis.34 På flera ställen i avhandlingen framhålles, att denna societas sacra till sin rättsstruktur är främmande för allt yttre tvång och förtryck, då 29 ”In Omni Rcpublica, pro indole & natura negotiorum, ad salutem civium promovendam tendentium, duplici, duplex quoque consideratur societas; in quarum altera, ea, quae ad Reipublicae Statum Civilem componendum, vitaeque humanae tranquillitatem procurandam, in altera vero, quae ad Dei cultum & religionem requiruntur, in considerationem veniunt. Huic Sacrae, illi vero Civilis societatis nomen tribuimus.” Grönvall-Schyllberg, De officio principis christiani circa curandam veram religionem, 1737 § 1 s 1. 30 ”Est enim Ecclesia, prout externam & visibilem societatem constituit, in sinu Reipublicae . . .” Ibm § 2 s 4. 31 ”... Ecclesia, quae est societas a republica diversa . . .” Ibm § 3 s 7. 32 Dahlman-Koraen, De concordia imperii & sacerdotii in statu civili, 1738. Om Dahlman och denna dissertation se ovan s 40, 79. 33 ”Coetus vel societas quaedam externa, eidem Religioni addieta, & in communione cultus externi vivens, nobis hic vocatur Ecclesia.” Ibm § 6 s 6. 34 ”Unio hujus societatis sacrae duplici nititur paeto, uno, quo tanquam eandcm fidem profitentes, se communionem & modum uniformem in eultu Dei externo servaturos, vitamque singulari concordia, sive id expresse sive tacite fiat, aeturos, spondent: alterum inter auditores & Ecclesiae doetores intercedit, quo his facultas conceditur docenti verbum Dei S: administrandi Sacramenta. Manet nihilominus Ecclesia, licet facultatem docendi quibusdam ex coetu suo concesserit, societas aequalis & libera, ut ex hoc jure ministris verbi Divini nihil imperii in auditores accedat.” Ibm § 7 s 8. 197
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=