da individer var kyrkan underkastad den politiska makten i staten såsom varje annan societas i denna. .'Ml överhetens kyrkoregemente kunde härledas ur statsrätten och uppfattas som en del, oftast ansedd som den viktigaste delen, av majestätsrättighcterna. Med denna juridiska bestämning av kyrkan låg det nära till hands att man hamnade i en statsabsolutistisk ståndpunkt i fråga om kyrkans förhållande till staten. Å andra sidan var territorialisterna inriktade på individen och dennes rätt. I detta avseende fick bestämningen av kyrkan som en societas sitt fulla utslag. Kyrkan v'ar konstituerad av fria, likaberättigade individer. Dessa behöll i förhållande till staten sin frihet. Frågan om kyrkans förhållande till staten blev därför för territorialisterna till stor del en fråga om de enskilda kyrkomedlemmarnas rättigheter och dessas förhållande till statens krav på yttre lugn och ordning.il 3. Kollegialistisk kyrkouppfatt ning. Också den tidigare kollegialismen, som växte fram i Tyskland under 1700talet, och som till skillnad från territorialismen mestadels företräddes av teologer, utgick medvetet från Pufendorfs bestämning av kyrkan som en societas. Pufendorfs arbete De habitu religionis christianae ad vitam civilem citeras också av dem i detta sammanhang. I detta avseende skiljer sig kollegialisterna således ej från territorialisterna. I sitt för kollegialismen grundläggande arbete Tractat von dem Ursprunge des Kirchenrechts und dessen wahren Beschaffenheit 172012 definierar Ch M Pfaff kyrkan som ett ”Gesellschafft” eller ett kollegium i staten, uppkommet genom medlemmarnas fria överenskommelser och med sin egen ordning. Fördragsrättsligt sett kan överenskommelserna ske antingen ”expresse" eller ”tacite”, genom uttiyckliga fördrag eller genomsdllatigande medgivande. Ur denna societet har vidare varje medlemrätt att utträda.13 I I G Canz Disciplinae morales omnes 1739 återfinnes definitionen av kyrkan i dess pregnanta latinska språkdräkt; ”Ecclesia est coetus seu societas aequalis eorum, qui in doctrina typum sua opinione verum, nec societati civili repugnantem, consentiunt: Quo ad pietatem in Deum, et Servatorem, paulatim excirenlur, fonnenturque viribus conjunetis.”!! Hos von Mosheim möter motsvarande definition av kyrkan i dennes huvudarbete .\llgemeines Kirchen10 Detta hindrar ej, att det fanns tendenser till en självständig kyrkorätt både hos Pufendorf, Thomasius och J H Böhmer, som senare kom att utvecklas av kollegialisterna. Se härtill Schlaich 1969 s 149 ff, 1S2, 196 f, 199 ff, 236 ff samt framställningen nedan. 11 Se nedan s 310 ff. 12 Den latinska utgåvan med titeln De originibus iuris ecclesiasticl veraque elusdem indole utkom i Tubingen 1719. Här har använts en tysk utgåva tryckt i Frankfurt och Leipzig 1722. 13 Pfaff, Tractat von dem Ursprunge des Kirchen-rechts und dessen wahren Beschaffenheit, 1722 s 279. Se även s 62, 9S f. 14 Canz 1739 § 2169. Se även § 2171 ff. Om Canz se Schlaich 1969 passim. 191
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=