da trosbekännelse kan svårligen förmodas alltid komma överens med vars och ens samvetsfrihet eller privata religionsutövning. En konflikt kan därmed uppstå mellan individens och kyrkans krav. Den enskilde individens samvets- eller religionsfrihet får emellertid ej drivas så långt som skett av^ Moses Mendelssohn i dennes Jerusalem oder fiber religiöse Macht und Judentum, där både kyrka och stat förlorar alla rättigheter gentemot individen.^3 Individen har alltså såsom medfödda mänskliga rättigheter religions- och samvetsfrihet. Detta är den ena utgångspunkten. Den andra är. att ingen religion, av' vad slag den vara må, är förenlig med utvärtes tvång. Endast ett moraliskt t\’ång, som innefattar bevekande och övertygande, kan ifrågakomma.^^ Ingen medborgare kan följaktligen tvingas i religiösa frågor med yttre maktmedel. En tredje utgångspunkt i frågan om bekännelseförpliktelsens förhållande till samvetsfriheten är människans förpliktelse till religion och gudsdyrkan. Både genom en naturlig böjelse, ”instinetus naturalis". och genom sitt förnuft, äx varje människa förbunden till gudsdyrkan. Ingen människa kan fritagas från denna förpliktelse. Detta gäller såväl yttre som inre gudsdyrkan. Om plikten till invärtes gudsdyrkan har aldrig någon strid rått, ehuru somliga i senare tider identifierat denna med moralisk dygd.'^^ Beträffande förpliktelsen till yttre gudsdyrkan har däremot diskussion rått. Även till denna är likväl varje människa förpliktigad.'*® Denna förpliktelse varje människa har också till yttre gudsdyrkan har hon även såsom medborgare. Då religionen är samhällets grundval, utan vilket detta inte skulle kunna bestå, har också vidare alla medborgare sammantagna, såsom societet, samhälle, en förpliktelse till yttre gudsdyrkan. Samhället som sådant och uppfattat som en moralisk person har följaktligen enligt Nelander en bindande förpliktelse också till yttre gudsdyrkan."*" Dessa utgångspunkter leder nu fram till lösandet av' konflikten mellan statens och individens krav i religionsfrihetsfrågan, tillämpad på '’landets egna 43 Nelander, Academiska Föreläsningar såsom Utkast til et Jus Ecclesiasticum Universale, kap 1 § 2, K 134, UUB. Mendelssohns arbete utkom 1783. Om detta se ovan s 126. 44 ”Utaf thet, som sagdt är om Religion, kan slutas, at ingen Religion, ehurudan thenna må wara, kan föra med sig rättighet til något utwärtes twång. Ty som all Religion grundar sig uppå öfwertygelse eller en såsom öfwertygelse wärkande tanka, och thenna genom utwärtes twång aldrig kan antingen winnas eller öfwervinnas, så följer, at then ifrån et sådant twång måste wara fri. Et Moraliskt twång, som leder sig ifrån bewekande och bifall wärkande skäl eller bewis, är thet enda, som härwid kan äga rum”. Ibm kap 2 § 4. 45 Ibm § 5. Nelander upptar identifikationen mellan inre och yttre gudsdyrkan och moralisk dygd i anslutning till Less i dennes Wahrheit der Christlichen Religion. 46 Ibm. Diskussionen om den yttre gudskyrkans nödvändighet hade tidigare förts av Thomasius i dennes Institutionum jurisprudentiae divinae libri tres, 1702 bok 2 kap 1 § 12 ff samt i samtiden av framfört allt Mendelssohn, 1783 s 59 f. Se härtill även ovan s 88 ff. 47 Ibm. § 6. 174
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=