Även Ihre gav således uttryck åt samma ståndpunkt som fanns i gällande lag om förenligheten mellan bekännelseförpliktelse och samvetsfrihet. Även han tillämpade vid lösningen av" detta problem den sedvanliga skillnaden mellan att hysa villfarelse och att utsprida densamma. I och med att överheten ej lade sig i en medborgares åsikter, var samv^etsfrihetens princip garanterad. Åsiktsförtryck förekom följaktligen inte. Utspred däremot någon åsikter i religionen, som stred mot den i landet antagna, skulle han straffas såsom samhällsfarlig. Fullständig överensstämmelse råder också i lösningen av föreliggande problem mellan Ihres föreläsningar och den mängd avhandlingar, som behandlar bekännelsefrågan för ”landets egna barn”. I avhandlingarna ses denna fråga dels ur statens synpunkt. Härvid spelar den statsrättsliga doktrinen om religionens fundamentala betydelse för staten den största rollen. Dels ses frågan även utifrån individens ståndpunkt. Den enskilde medborgarens samvetsfrihet måste garanteras. Med denna tanke är även uppfattningen om religionens oförenlighet med t\'ång förknippad. Många av avhandlingarna är även direkta inlägg i den pågående religionsdebatten. Särskilt riktas uppmärksamheten mot herrnhutismen och dess verkan på staten. Under 1750-talet utkommer dessutom ett flertal avhandlingar, som behandlar bekännelseförpliktelsen med anledning av ”indifferentismen”. För samtliga avhandlingar gäller, att de menar sig komma tillrätta med bekännelseförpliktelsens problem genom att starkt skilja mellan att hysa och sprida villfarande eller avaikande religionsuppfattningar.®® intellectu, dogmata non esse fovenda, qvi Principi obedientiam denegant, et Societatem Civilem turbant.” Ibm § 2 notitia 7 s 200. Se härtill motsvarande ställen i Collegium in Juris prudentiam naturalem ad ductum Mich. Henr. Gribneri Icti, SKaSB, Anmärkningar öfver Mich. Henr. Gribneri Icti Principiorum Juris Prudentiae Naturalis, GUB, Praesens Collegium, cujus Auctor est Johannes Ihre . . . 1768, P 113 r, UUB, Professor Ihres föreläsningar öfwer Gribneri Jurisprudentia naturalis, Nordin 2040, UUB, Annotationes quaedam in Philosophiam Moralem & Politicam Gribneri, P 105 a, UUB, Collegium öfwer Gribners Moral, Filosofi 22, LiSB. 88 Se främst Ihre-Knös, De principis et ne.xu religionis naturalis et revelatae, 1742 § 30 f s 54 ff, § 39 s 66 ff, Ihre-Plcnning, De licentia philosophandi reipublicae noxia, 1742 § 10 f, som behandlar ateism, § 13 indifferentism, § 14 naturalism, § 16 enthusiasm och rationalism och dessas skadliga inverkan på staten. Dissertationen bygger till stor del på Buddeus, Theses theologicae de atheismo et superstitioni variis observantibus illustratae, 1717 samt Wernsdorf, Dissertatio de indifferentismi Religionis. Ihre-Warelius, De necessitate magistratus politica in ecclesia Christiana 1, 1743 kap 2 § 12 ff, s 17 ff, § 29 ff s 27 ff, § 37 ff s 33 ff, § 42 s 37, Ihre-Norberg, De moralitate belli religiosi, 1748 § 10 s 19 f, Ihre-Adlerberg, De necessitate concordiae in societate civili, 1749 kap 3 § 8 s 60 f, Ihre-Stafhell, Comparans damna atheismi et superstitionis in republica, 1750 § 14 ff, IhreMozelius, De malo Indifferentism! religionum in republica, 1751 passim. Se särskilt kap 2 § 1 s 35 där ett manuskript efter Nehrmans föreläsningar över Svenska jus publicum kap 4 § 42 citeras: ”Den som understår sig att efter egit tycke och nöje dikta en ny, eller föraktar all religion, lär hafva mindre betänckande wid att bruka sit sielfswåld i werlsliga saker”. Ihre-Helsing, De jure civitatis circa haereses, 1755 passim men särskilt § 13 s 13 ff, Ihre-Sunborn, De jure principis exig158
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=