Därmed kommer också för Porthan religionsfrihetsfrågan att aktualiseras. Frågan om religionsfrihet och ”religio dominans” i en stat är en viktig fråga i såväl politiskt och moraliskt som filosofiskt hänseende, framhåller han i sina föreläsningar över den naturliga teologin 1802.^- Religionsfrihet råder, när alla religioner behandlas lika, tolerans däremot, när en religion är ”dominans” och de övriga ”tåles”. I alla europeiska stater råder tolerans men ej religionsfrihet, då i samtliga en eller flera religioner är dominerande. Religionsfrihet återfinnes däremot i .A.merika, där staterna ej bekymrar sig om vilken religion medborgarna har. .‘\tt det skall vara cn religion, ”religio dominans”, i en stat, ”säger ej sunda förnuftet”. Det syns ej heller strida mot statens intresse, att flera religioner existerar. Både utifrån förnuftsmässiga och statsrationella skäl avvisar Porthan tanken på nödvändigheten av en religio dominans. De humanitära och rationella motiven för en religionsfrihet åberopas sida vid sida. Ä andra sidan existerar de facto religio dominans i de europeiska staterna. Detta är betingat av historiska skäl, och denna särställning för en religion kan även behållas utan att detta kränker samvetsfriheten. Om vissa författningar ges i staten, som grundar sig på någon antagen religion, så har staten rätt att bibehålla dessa. Detta måste alltid vara en stats rättighet. Den som inte vill acceptera detta kan antingen låta bli att komma till denna stat, som har en antagen religion, eller också flytta bort från staten. En annan möjlighet är också att utöva sin religion privat. Men ehuru det sedan gammalt funnits en ”religio dominans”, vilken staten sedan bibehållit, så finns det ur principiell synpunkt sett inget hinder för att stater upprättas, som tillåter flera religioners offentliga utövning.^^ En naturrättsligt orienterad uppfattning omstaten, en betoning av existensen av flera kyrkor, ett förstärkande av synen på religionens oförenlighet med tvång och den enskilde medborgarens samvetsfrihet ledde under 1700-talets gång fram till en successivt utvecklad syn på den politiska toleransen för främmande trosbekännares rätt till offentlig religionsutövning. De rationalistiska och humanitära motiv^en för denna tolerans segrade. Uu^ecklingen gick också ända därhän, att man på allvar började diskutera, huruvida det var förenligt med religionsfrihetens princip, att cn religion eller kyrka innehade en särställning som privilegierad i staten. Vissa, om ej alla konsekvenser av' denna utveckling drogs i RF 1809 § 16. Innan denna kan behandlas måste likväl först frågan om bekännelseförpliktelse och samvetsfrihet för ”landets egna barn” penetreras. 2. Rcligionsfrihctsproblemct för svenska medborgare. Bekännelseförpliktelse och samvetsfrihet för ^’landets egna barn”. a. Den lagstadgade bekännelseförpliktelsen. Som ovan framhållits fanns i alla RF och KF ända fram till RF 1809 kravet på enighet i religionen inskrivet i själva gmndlagarna liksom även i KL 1686 32 Föreläsningar uti theologia naturali hållnc af . . . Henrik Gabriel Porthan . . . 1802, Porthan, Opera omnia 2, 1963 s 483 ff. 33 Ibm s 557 f. 135
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=