drag. Kyrkan började därför uppfattas som en särskild korporation i staten, visserligen skild från denna men samtidigt ingående i den. Helt nya teoretiska utgångspunkter skapades därmed för synen på statens och kyrkans ömsesidiga förhållande. Den moderna kyrka—statproblematiken började uppstå. Upplysningsteoriernas naturrättsligt präglade syn på stat, religion och kyrka medförde, att dessa senare uppfattades som skilda från varandra. Samtidigt hörde de likväl nära samman. Hur deras inbördes förhållande skulle uppfattas utgör ett omfattande och invecklat problemkomplex. Den tidigare forskningen har visat, att dessa upplysningsteorier om stat, religion och kyrka i viss mån utövat ett inflytande på det religions- och kyrkopolitiska planet vid riksdagsdebatterna och inom kyrkolagsarbetet i Sverige under 1700-talet och har dessutomvisat, vilkapraktiska konsekvenser, somkunde dragas utifrån dessa stats- och kyrkorättsliga teorier. Själva den kyrkorättsliga teoribildningen däremot och den kyrkorättsliga debatten är mer ofullständigt behandlad. Doktrinens utveckling ägde i mycket stor utsträckning rum inom ramen för den akademiska undervisningen eller i nära anslutning till denna. Här fördes en kyrkorättslig debatt och utvecklades kyrkorättsliga teorier parallellt med den religions- och kyrkorättsliga debatt, som fördes vid riksdagarna. Föreliggande avhandling har som uppgift att klarlägga problemkomplexet stat, religion och kyrka i svensk akademisk undervisning under 1700-talet och därvid särskilt beakta de religions- och kyrkorättsliga teoriernas eller doktrinens utveckling, som föranleddes av detta problemkomplex. Denna utveckling inomden svenska akademiska undervisningen är hittills till största delen okänd. Det källmaterial denna undervisning avkastat i dessa frågor är endast i ringa utsträckning använt. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att visa det nära sambandet mellan framför allt den tyska stats- och kyrkorättsliga utvecklingen under motsvarande tid och den svenska. I synen på förhållandet mellan stat, religion och kyrka bygger den svenska akademiska undervisningen i stor utsträckning på de stats- och kyrkorättsliga teorier, som utbildats i Tyskland. Utvecklingen där var i dessa frågor ej ensartad, vilket också kommer att visa sig i det svenska materialet. Vid skilda tidpunkter märks också inflytelser från den statsrättsliga debatt, som fördes i England och Frankrike. Särskild uppmärksamhet kommer därför att ägnas åt att i detalj visa receptionen av skilda naturrättsligt präglade stats- och kyrkouppfattningar och teorier i den svenska doktrinen sådan den möter i den akademiska undervisningen i Sverige. Denna undervisning stod under 1700-talet ej isolerad från sin omvärld. Samtidens problem trängde in också i universitetsundervisningen. Frågor somdiskuterades vid riksdagarna behandlades också inom universitetsundervisningen, som härvidlag kunde göra anspråk på en stark aktualitetsanknytning i själva problemställningarna. I föreliggande avhandling visar sig detta i många frågor men i synnerhet i religionsfrihetsfrågan, som var ett brännande problem vid riksdagarna och i den allmänna religionsdebatten i landet. I största möjliga utsträckning kommer avhandlingen att visa denna växelverkan mellan debatten 8
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=