INLEDNING 1. Forskningsuppgiften. I den nutida debatten om stat och kyrka i Sverige framkommer ofta två i princip skilda huvudlinjer. Den ena gäller statens förhållande till religionen överhuvud, den andra statens förhållande till bestämda religionssamfund som Svenska kyrkan och andra samfund av olika karaktär. Problem förknippade med dessa två huvudlinjer går naturligtvis i många fall in i varandra, men principiellt är det fråga om två olika huvudlinjer. Detta går tillbaka på teorier, som fanns fullt utbildade i tysk stats- och kyrkorättslig teori vid 1600-talets slut och 1700-talets början. De möter hos t ex S Pufendorf, Chr Thomasius, J H Böhmer, Chr MPfaff och andra ledande statsoch kyrkorättsteoretiker. I England uttrycktes liknande tankegångar av framför allt J Locke. Dessa uppfattningar om förhållandet mellan stat, religion och kyrka medförde en begynnande brytning med den tidigare religiöst präglade samhällssynen. Staten uppfattades som en förening av individer, uppkommen genom fördrag eller fria överenskommelser. Staten sågs ej längre som en gudomlig ordning och ur religiös synvinkel utan uppfattades som en inomvärldslig, profan inrättning, grundad på individerna och dessas fria överenskommelser. Själva statsuppfattningen sekulariserades alltmer. Som en konsekvens av denna förändrade uppfattning av staten skedde också en förändring i synen på religionens politiska funktion i staten. Trots att statsuppfattningarna sekulariserades alltmer kvarhöll man vid tanken, att religionen hade en statsbärande funktion. Religionen ansågs vara det sammanhållande bandet i staten, vinculum reipublicae. Stora förskjutningar inträffade emellertid i uppfattningarna omi vad avseende och på vad sätt religionen kunde sägas utgöra ett stöd för staten eller landet som helhet. I problemkomplexet stat—religion inträffar därför också viktiga förskjutningar, som fick betydande konsekvenser framför allt i religionsfrihetsfrågorna. Också i synen på kyrkan medförde en naturrättsligt präglad grundåskådning viktiga förskjutningar. Allt starkare underströks, att också kyrkan i analogi med staten i yttre mening byggde på individerna. Kyrkan var en förening inomstaten, även denna uppkommen genom fria individers överenskommelser och för7
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=