kan i denna Nelanders undervisning spåras en förskjutning på så sätt, att de humanitära motiven spelar cn allt större roll i toleransfrågan. Utgångspunkten även för Nelander är statsändamålets krav och individens samvetsfrihet. Med den senare aspekten är sammanbunden tanken på religionens oförenlighet med tvång överhuvud. Ingen kan tvingas till religion, framhålles ständigt i hans under\ isning. Inget yttre tvång får förekomma i religionsfrågor. De enda medel som får brukas är "coactio moralis”, vilket innebär bedjande, förmanande, predikande och övertygande. Den frihet varje människa har att inte kunna tvingas, är innebörden i begreppet samvetsfrihet, ”libertas conscientiae”. A andra sidan måste denna samvetsfrihet hållas inom vissa gränser i staten. Detta kräver statsändamålet.*" Därmed uppstår också i Nelanders undera isning den klassiska motsättningen mellan individens och statens krav, mellan religionsenhet och samvetsfrihet. Nelander understi'y'ker starkt, att religionsfriheten i ett land är av två olika slag. Dels kan den vara en "tolerantia ecclesiastica”, som gäller huruvida medlemmar av samma kyrka, som hyser skiljaktiga åsikter i religionen, dock kan anses vara medlemmar a\' denna kyrka. Dels kan den vara en ”tolerantia politica , som gäller dem, som är så åtskilda i fråga om fundamentala trossatser, att de ej kan \ara konstituerade i samma kyrka, men likväl kan konstituera samma stat. Tolerantia ecclesiastica gäller bekännelseförpliktelsen för ”landets egna barn”, tolerantia politica däremot är tillämpbar endast på inflyttade utlänningar. Dessa två typer av tolerans måste enligt Nelander strikt hållas isär.88 87 Adnotationes in jurisprudentiam Ecclesiasticam Universalem. . . 1749, § 873, LUB. Kollegiet är fört av sedermera biskopen i Lunds stift Petrus Munek. Se ovan s 41. Annotata in Jus ecclcsiasticum universale . . . 1754, § 873, LUB. Kollegiet är fört av A Leche (1740—1808) som inskrivits vid Lunds univ samm.a år. Sjöström 1901 s 152. Annotationes in Jus Ecclesiasticum . . . Johannis Nelander, § 873, LUB. Kollegiet är en avskrift, verkställd av sedermera akademikanslerssekr vid Lunds univ G A Löwenhjelm (1754—1823). Avskriften är utförd 1763, året efter det Löwenhjelm inskrevs vid Lunds univ. Den förlaga Lövenhjelm använt torde härstamma från Nelanders föreläsningar i kyrkorätt 1759. Om Löwenhjelm se Weibull-Tegnér 2, 1868 s 436, Sjöström 1908 s 53, Elgenstierna 5, 1930 s 131. Praelectioncs . . . prof. Nelandri in Daries Jurisprudentiam Eeclesiasticam Universalem. . . 1770, § 873, 4:o 31, VöSB. Kompendiet är en avskrift från 1777 av G A Brinckman, sedermera landshövding i Blekinge län. Om denne se Elgenstierna 1, 1925 s 617. Denna volym har kommit till VöSB via biskop Olot Wallquists samlingar. Handskriften upptages som ms in 4:31 och motsvarar ms in 4:o nr 7 i Förteckning pä den samling af böcker, som efter framlcdnc . . . Olof Wallquist kommer at genom affentelig auction försäljas, 1800. På aolymens pärminsida återfinnes det nummer den haft i den vallquistska bokauktionskatalogen. Om VöSBrs tillskott genom Wallquists samlingar samt förhållandet mellan bokauktionskatalogens uppgifter och Collins förteckning se Normann 1952 s 186, 271, dens., 1954 s 32 not 11. Qvaestioncs, distinctiones et definitiones nonnullac Jus Ecclesiasticum Universale concernentes . . . Nelandri . . . annotatac. § 873, B 613 a, KB. Volymen är utan författarnamn och årtal. Om Nelanders kyrkorättsliga föreläsningar, som enligt föreläsningskatalogernas uppgifter hållits åren 1749, 1754, 1759, 1764, 1770 och 1776 se nedan kap 3. 88 Se belägg i föregående not under §§ 875 f och 915. 123
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=