i synnerhet exemplet från Holland visa, vilken fördel det är för staten, om religionsfrihet tillåts. I Sverige, fortsätter författaren, uteslutes dock enligt grundlagarna främmande religionsbekännare från offentlig utövning av sin religion med undantag av engelska och reformerta kyrkans anföiA^anter.’^'* Den ökade förståelsen för religionstoleransen, som kom till uttryck i avhandlingen 1758 under Ihres presidium, uttry-ckes allt oftare i den akademiska undervdsningen från och med mitten av 1700-talet. Sett ur statsnyttans synpunkt visas ett alltmer ökat intresse och förståelse för främmande trosbekännares rätt till offentlig utövning av sin religion. De merkantila skälen för religionsfrihet anföres allt oftare, samtidigt med att den individuella samvetsfriheten och tesen om religionens oförenlighet med tvång starkare betonas. I synnerhet de merkantila skälen framfördes allt oftare i den akademiska undervisningen. A A Een framhåller i sin undervisning vid 1750-talets början just dessa skäl. Tolerans bör beviljas, då en dylik främjar handel och hantverk. Religionsfrihet är nyttig, blott den tillämpas ”prudenter” och på så sätt, att främmande religionsbekännare ej får möjlighet att sprida sin religion. Samma utgångspunkt i statsrationella skäl och samma merkantila skäl återfinnes även i anteckningar, som bevarats efter föreläsningar av dåvarande professorn i historia vid Uppsala universitet, sedermera biskopen i Lunds stift, Olof Celsius. Denne hade liksom Een stått Ihre nära och också bevistat dennes sky'tteanska kollegier. Anteckningarna härstammar från Celsius föreläsningar år 1749 över Jus publicumsvecanum.’^® I dessa anteckningar understrykes att i alla fundamentallagar, liksom i alla andra lagar, religionen alltid har första rummet, emedan den är, som den kallas, rikets grundpelare och förnämsta stöd. Beträffande främmande trosbekännares religionsfrihet påpekas, att denna alltid varit ett bry^deri för prästerna. Dessa hindrade t ex genom sitt nit den ”nyttiga inrättning” som hade kunnat vinnas redan på 1690-talet, då flyktingar för religionens skull kom till Stockholm och begärde att få slå sig ned på Kungsholmen, ”lovandes genom sin handel och manufakturer draga oändliga rikedomar in i riket”. När religions74 Ihre-Yckenbcrg 1758 § 2 ff s 5 ff. Avhandlingen bygger i fråga om de politiska skälen för utdrivandet av hugenotterna i Frankrike på Pierre Jurieus (1673—1713) traktat La Politique du Clergé de France, vilken utkom i Amsterdam 1680 och i ny uppl redan 1682. I samma syfte hade denna traktat utnyttjats av Chr König (se ovan) och senare av J Nelander (se nedan). Exempel på Hollands blomstring är hämtade från Isak Sahlmoons på svenska år 1731 utkomna arbete Hollands Stats och Commercie-Spegel. Om detta arbete se Sandberg 1949 s 103 ff. 75 A A Een, Föreläsningar i naturrätt med ledning av M H Gribners Principiorum lurisprudentiae naturalis, bok 2 kap 4 § 2 s 46 f, Ihre 157, UUB. 76 Olof Celsius (1716—1794) disputerade under Ihre 1740, blev docent i Uppsala 1741, professor i historia 1747 — prvd 1751, biskop i Lunds stift 1777. Om förbindelserna mellan Ihre och Celsius se Crape 1, 1949 s 52, 144; 2, 1949 s 53 f. Anteckningarna bär titeln Anmärkningar gjorde wid Herr Professor Olof Celsii enskilde föreläsningar uti Jure publico Svecano, eller den Ssvenska Statslagfarenheten, som höllos uti Upsala. Wår Terminen 1749, B X, 1.12., KB, och omfattar 155 s. Vem som fört anteckningarna har ej kunnat fastställas. 118
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=