av toleransen även väl förenlig med den grundläggande principen om religionens oförenlighet med tvång överhuvud. I Sverige tvingas ingen att antaga en religion han ej samtycker till.®^ Utgångspunkten för Ihre för en politisk bedömning av toleransen religioner emellan är principen, att alla religioner bör bedömas lika. De som är för en tolerans brukar som motiv ibland förebära, att toleransen måste innebära en stimulans för prästerna i både lära och leverne.”'O Prästerna blir därigenom nödsakade att vara väl hemmastadda i teologin för att med heder kunna möta sina motståndare. Ett sådant argument för toleransen avvisas kraftigt av Ihre. Hans mer indifferenta ståndpunkt i toleransfrågan är i stället, att tolerans ej kan anses i och för sig medföra varken gott eller ont. Detta gäller, om man ser till problemet ur generell synpunkt. Att t ex Holland, som tillåter flera religioners offentliga utövning, blomstrar mer än de flesta andra länder får inte tas till intäkt för påståendet, att detta beror på religionsfriheten. Andra orsaker kan ha bidragit till välmågan. Hur härmed än förhåller sig, så står det fullt klart, att de länder, som tillåter flera religioners offentliga utövning, alltid löper risken, att de oenigheter och vederläggningar, som företages under religionens täckmantel, blir skadliga. Tvuster i religionen är alltid för en stat det farligaste. Generellt kan man därför enligt Ihre varken bejaka eller förneka nyttan av flera religioners offentliga vitövning i ett land. Hänsyn bör vid bedömandet av' denna fråga tagas viteslutande till statens tillstånd och folkets håg.’^i Denna Ihres mer pragmatiska ståndpunkt i hans föreläsningar återkommer också i ett stort antal avhandlingar. Då toleransfrågan sågs vitifrån statsuppfattningen och dess effekt på statsändamålet, är det naturligt, att mängden av avhandlingar rörande toleransfrågan under Ihres presidivim är avsevärd. När dessutom denna fråga var synnerligen livligt debatterad vinder 1740- och 1750talen, är det ej förvånande, att mängden av avhandlingar rörande religionsfriheten är avsevärd. Gemensamt för de flesta avhandlingar under Ihres presidium, som behandlar toleransfrågan för främmande trosbekännare, är utgångspvmkten i satsen om religionens fundamentala betydelse för samhället. I synnerhet om den ”sanna och kristna religionen” gäller, att den är ”vinculvim reipublicae”. Därför är det nyttigt, om enigheten i denna kan bevaras. För handels och andra tungt vägande orsakers skull tillåtes emellertid främmande trosbekännare att 69 Collegium in Juris prudentiam naturalem ad ductum Mich. Henr. Gribneri Icti, s 63 ff, SKaSB, Anmärkningar öfver Mich. Henr. Gribneri Icti Principiorum Juris Prudentiae Naturalis, Lib. II priores af Ihre. Upsaliae, bok 2 kap 4 § 2, GUB, Praesens Collegium, cujus Auctor est Johannes Ihre... 1768, s 144 ff, P 113 r, UUB, Professor Ihres föreläsningar öfwer Gribneri Jurisprudentia naturali, s 112 ff, Nordin 2040, UUB, Annotationes quaedam in Philosophiam Moralem & Politicam Gribneri, s 129 ff, P 105 a, UUB, Joh. Ihre, Föreläsningar öfver Gribneri Jurisprudentia naturalis, s 195 ff, P 105 b, UUB, Collegium öfwer Gribners Moral, s 103 ff. Filosofi 22, LiSB. 70 Om detta motiv se ovan framställningen om König. 71 Se i not 69 anförda källor. 116
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=