rättsliga delen till grund för juridikprofessorn D Solanders föreläsningar 1747 och 1749 liksom olika delar av verket också utnyttjats av andra akademiska lärare i dessas undervisning.®^ Königs kyrkorätt är starkt influerad av den nyare naturrätten liksom också i religionsfrihetsfrågan av de nationalekonomiska arbeten som utkom i Sverige på 1730-talet. och i vilka denna fråga sammankopplades med merkantila synpunkter. Det förra beroendet har sin förklaring i Königs studier under en 18-årig utlandsvistelse, det senare i hans anknytning till kommerskollegium, centrumför svensk merkantilism.®^ Många skäl talar enligt König för den tolerans, som uttryckts i 1724 och 1741 års förordningar om reformertas rätt till offentlig religionsutövning. Inget kraftigare medel att förkovra den kristna religionen finns än tolerans. Den förutan kan nämligen ej villfarande ledas in på den rätta vägen. Tolerans är också nödvändigt ur den synpunkten, att tvång i religionen är emot Guds välja. Tron är alltid ett Guds verk. Ju större tvång och förföljelse som råder, ju mer tilltar hopen a\" vällfarande. De villfarande uppfattar nämligen förföljelsen som ett tecken på sann kristendom.®® Ingående behandlar König därefter de olika argument, som brukade anföras mot en utvidgning av toleransen för främmande trosbekännare. Hans kyrkorätt framstår därmed som ett viktigt bidrag till den pågående debatten härom. Enligt honom är det felaktigt att genom förbud mot offentlig religionsutövning söka förekomma förargelse, förförande och besmittande från en farlig lära. I stället förhåller det sig så. att ju fler angreppen blir mot den sanna läran, ju fler tillfällen gives att visa den rätta religionens sanning och vederlägga lögnen. Ej heller är det riktigt att säga som somliga gör. att religionsfriheten åstadkommer missförstånd i familjerna, uppror och partier i staten, vilket brukar hävdas under hänvisning till förhållandena i Frankrike och Holland. Orsakerna till förföljelserna i Frankrike av de reformerta var rent politiska, och vad beträffar förhållandena i Holland var orsaken härtill ett härskande och äredrygt kleresi.®® 63 Catalogus praelectionum publicum professorum Upsaliensium för ifrågavarande år. Solander förelåste 1741 över Nehrmans Jurisprudentia civilis och Gibners Principla, över samma arbeten 1742 och över Königs Jurisprudentia civilis 1745. Några anteckningar efter denna undervisning har ej påträffats. Även andra delar av Königs Lärdomsöfningar användes i den akademiska undervisningen. Således finns bevarade anteckningar efter professorn i praktisk juridik vid Uppsala universitet 1747— —60 J E Ficks föreläsningar över rättegångsbalken 1750 i J 97:4, LiSB samt 1754 i LUB. En avskrift, utförd tidigast 1767 över Ficks föreläsningar över Jus publicum Svecanuni finns i Engeström B. IX.2.27., KB. Enligt den tryckta föreläsningskatalogen föreläste Fick 1753, 1754 och 1755 över kyrkorätten. Det förefaller troligt, att Königs framställning legat till grund även för dessa föreläsningar. Några anteckningar härifrån har likväl ej påträffats. 64 Se härom i not 62 anförd litteratur. 65 König, Lärdoms-öfning. Tredje tomen Angående Lagfarenheten i Kyrko-Saker . . . , 1746, kap 4: 1—9. 66 Ibm kap 4: 20—29. 114
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=