för landet är, om endast en religion finns. Härigenom sammanbindes medborgarna inbördes liksom dessa även med överheten. Vilken skada däremot skiljaktighet i religionen kan tillfoga staten visas med striden mellan episkopaler och puritaner i England. Överheten bör därför tillse, att religionens enhet och renhet bevaras. Den akademiska undervisningens aktualitetsanknytning och upptagande av nya idéer i samtidens religionspolitiska debatt visar sig också klart i religionsfrihetsfrågan. I 1720-talets undervisning saknas därför ej uttryck för den syn, som så småningom kom att leda till en utvidgning av rätten till offentlig religionsutövning för främmande trosbekännare. Sett utifrån statsrationella synpunkter kom de merkantila skälen för en \ idgning av religionsfriheten att allt starkare skjutas i förgrunden under 1720-talet. Både i den ekonomiska litteraturen och framför allt genomkommerskollegiums strävanden restes krav utifrån rent merkantilistiska skäl på en utvidgning av religionsfriheten. Manufakturfrågan och religionsfrihetsfrågan kopplades samman. För att manufakturer skulle kunna inrättas och expandera krävdes invandring av utländska hantverkare. För att denna invandring skulle möjliggöras, var en uppmjukning av religionslagstiftningen nödvändig.^” På ett försiktigt sätt sker denna sammankoppling mellan merkantilism och religionsfrihet också i den akademiska undervisningen redan under 1720-talet. Som ett exempel härpå kan tagas en dissertation ventilerad vid Lunds universitet 1726 under presidium av professorn i naturrätt Arvid Moller. Även denna avLandling hämtar sin utgångspunkt i den sedvanliga satsen om religionen som det grundläggande för statens fortbestånd.®® Då emellertid sätten att dyrka Gud är olika, uppstår sett ur statens synpunkt frågan, huruvida det skadar eller gagnar staten att tillåta flera religioners offentliga utövning i ett land.®® I själva formuleringen av frågeställningen återspeglas statsnyttosynpunkternas dominans i religionsfrihetsfrågan, samtidigt med att den nyare naturrättens kyrkouppfattning slagit igenom på så sätt, att frågan om kyrkans enhet och singularitet ej uppleves som problematisk. På ett självklart sätt erkännes existensen av flera kyrkor, eller som avhandlingen uttrycker det, olika sätt att dyrka Gud. Ur principiell synpunkt gagnar alltid enhet staten mer än mångfald. Detta 36 Se främst Hermansson-Ljungfelt, De florentis reipublicae signis, 1723 kap 2 § 2 s 30 ff, Hermansson-Runberg, De conjunctione principatus et sacerdotii in una persona 2, 1725 § 2 s 53 ff, Hermansson-Stenius, De cura sacrorum civili, 1731 § 22 f, s 25 f. 37 Om merkantilismen och religionsfrihetslagstiftningen under förra hälften av 1700talet se Sandberg 1949 passim. Om utvecklingen under 1720-talet se särskilt s 110 ff. Se härtill även Normann 1952 s 41, dens., 1954 s 57 ff, Hessler 1956 s 20 ff, Staf 1969 s 88 ff, 92 ff. 38 Moller-Billing, De unitate religionis in republica tuenda, 1726 § 1 s 1. Se härtill ovan s 77 f. 39 ”Hinc orta est quaestio, an obsit vel prosit Reipb. plures admittere religiones, publicumq. religionis exercitium concedere”. Ibm s 2. 106
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=