INLEDNING Forskningsuppgiften Källmaterialet a. Det otryckta källmaterialet. Föreläsningsanteckningarnas källvärde b. Det tryckta källmaterialet. Dissertationerna och författarfrågan 1. 1 2 10 10 13 KAPITEL 1. STATSUPPFATTNINGARNA Inledning 1. DE NATURRÄTTSLIGT PRÄGL.ADE STATSUPPFATTNINGARNA. PROBLEMET OM ST.\TENS UPPKOMST OCH OM SAMHÄLLSFÖRDRAGET A. Debatten i internationell statsrättslig litteratur B. Debatten i svensk akademisk undervisning 1. Debattens upprinnelse och utveckling fram till mitten av 1700-talet 2. Debatten omkring 1750— omkring 1780 3. Utv^ecklingen under 1700-talets två sista decennier IL DEN POLITISKA MAKTENS BIBLISKA LEGITIMERING . . 18 20 20 24 24 36 47 61 KAPITEL 2. STAT OCH RELIGION RELIGIONENS POLITISKA FUNKTION I STATEN Den statsrättsliga och religionspolitiska doktrinen om religionen som vinculum reipublicae 2. Brytningen mellan äldre och nyare syn på 1760- och 1770-talen 3. Religion, moral, stat. Utveckling mot begreppet statsreligion . . IL RELIGIONSENHET OCH RELIGIONSFRIHET 1. Religionsfrihetsproblemet för främmande trosbekännarc a. Den restriktiva synen b. Brytningen mellan restriktiv och mer tolerant svn 1740— 1770 .' c. Den vidgade toleransen 2. Religionsfrihetsproblemet för svenska medborgare. Bekännelseförpliktelse och samvetsfrihet för ”landets egna barn” a. Den lagstadgade bekännelseförpliktelsen b. Problemet börjar fixeras på 1720-talet c. Distinktionen mellan att hysa och att sprida avvikande religionsuppfattningar. Perioden omkring 1730 till omkring 1770 d. Bekännelseförpliktelsen börjar ifrågasättas. Omkring 1780 till omkring 1800 e. Regeringsformen 1809 och religionsfriheten 71 1. 1. 71 86 88 96 96 99 111 121 135 135 140 144 168 183 KAPITEL 3. KYRKOUPPFATTNINGARN.A UPPLYSNINGSTÄNKANDETS JURIDISKA FIXERING AV KYRKOBEGREPPET. DOKTRINEN I TYSK KYRKORÄTTSLIG TEORI 1. Kyrkan som ”societas aequalis” 1. 188 188
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=