RB 22

heten och lagarna skarpes. Därför bör överheten sörja för, att den yttre gudstjänsten bibehålies. I annat fall släppes bandet mellan medborgarna, såsom skedde i Frankrike. Också ur en annan synpunkt är i synnerhet den kristna religionen av betydelse för staten. Med denna är nämligen undervdsning förbunden. Huru lätt skulle inte ”ljuset utdö, i synnerhet ibland menigheten på landet. . .” framhåller Porthan, om ingen utvärtes gudstjänst vore, då religionen är fästet för dygd och moral. ”Således är den utvärtes gudstjänsten ett medel att bibehålla allmänna välfärden, lydnaden och vördnaden för överheten”.99 Under hela århundradet framfördes således inom den akademiska undervisningen tanken på religionens fundamentala betydelse för staten. Ehuru man utgick från en alltmer sekulariserad statsuppfattning, förlorade därvdd ej religionen sin betydelse för staten. Tvärtom accentuerades dess samhällsnyttiga betydelse ytterligare under århundradets sista årtionden genom den nära förening, som ansågs råda mellan religion och moralitet. Religionens politiska betydelse ifrågasattes aldrig trots de betydande förskjutningar som ägde rum i synen på i vad avseende och på vad sätt den skulle anses vara av fundamental betydelse för staten. Under århundradets sista årtionden gick utvecklingen tvärtommot att betrakta religionen i dess förhållande till staten som ”statens religion, statsreligion”. Denna utveckling medförde också, att frågan om individens religionsfrihet blev av central betydelse. Upplysningsidéerna innebar, att individens rätt och frihet accentuerades alltmer, också då det gällde religionen. Samtidigt fasthölls vid tanken, att religionen hade en fundamental betydelse för staten och att regeringsmakten därför ej kunde lämna religionsutövningen i landet obeaktad. Religionsfrihetsfrågorna blev därmed en av huvudfrågorna i 1700-talets religionsp)olitiska diskussion. Detta gäller också inomuniversitetsundervisningen. II. RELIGIONSENHET OCH RELIGIONSFRIHET. 1. Religionsfrihetsproblemet för främmande trosbekännare. Ehuru frågan om religionens pi:)litiska betydelse för staten tilldrog sig ett stort intresse också inom den akademiska undervisningen under hela 1700-talet, var denna fråga ej av mera kontrov'ersiell art. Att religionen hade en avgörande betydelse för att staten skulle uppnå sitt ändamål accepterades allmänt. Huvudproblemet kom istället att gälla frågan om enigheten i religionen. Utifrån en naturrättslig grundåskådning om statens uppkomst och art och om den enskilde samhällsmedlemmens samvetsfrihet blev' det allt svårare att teoretiskt förklara den i lagstiftningen hävdade religionsenhetsprincipen. I synnerhet under förra hälften av århundradet framhölls ofta i den akademiska undervisningen, att statsnyttan krävde religionsenhet. Å andra sidan betonade upplysningstiden alltmer, att individens samvetsfrihet krävde religionsfrihet. Härtill fogades även tanken på religionens oförenlighet med tvång överhuvud. Stats99 Ibm s 548 f. 96

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=