moral kan ej skiljas åt utan hör tvärtom samman på så sätt, att den objektiva moralen är detsamma som det fullkomliga förnuftets idé. I enlighet med Kant är förnuftet fattat som det obetingade sedliga medvetandet. Religionen kan med denna utgångspunkt därför fattas såsom bildad ur moralen.Även i andra dissertationer under Boethius presidium återkommer dessa tankegångar. Religion och moral är grundvalen för staten och nödvändiga för att denna skall uppnå sitt ändamål. Därför betonas också prästernas roll som statsämbetsmän och lärare i moralitet och religion.®* Inte endast vid Uppsala och Lunds universitet kom denna förändrade syn på religionens politiska funktion i staten till uttrvck. Den möter även vid Åbo universitet, främst i II G Porthans undervisning. Denne hade 1777 blivit H Hassels efterträdare som eloqventie professor. Främst har hans historiska författarskap uppmärksammats. Porthan föreläste likväl även över den praktiska filosofin, varvid han först använde Pufendorfs De officio hominis et civis och sedermera Petrus Brunnmarks 1778 i Uppsala tryckta arbete Elementa jurisprudentiae universalis. Porthan föreläste även över den naturliga teologin.®^ I sina föreläsningar över Brunnmarks lärobok 1793 hade Porthan kortfattat berört frågan omsambandet mellan inre och yttre gudsdyrkan. Han avvisar här dem som menat, att den yttre gudsdyrkan vore obehövlig i staten. Tvärtomär den yttre gudsdyrkan nödvändig för statens fortbestånd. För att denna skall kunna upprätthållas åligger det prästerna som ”civila ämbetsmän att förrätta den yttre gudstjänsten, att vara menighetens lärare och upplysningsmän över folkets seder”.®® I sina föreläsningar över den naturliga teologin ej fullt tio år senare återkommer Porthan till frågan om religionens förhållande till staten.®^ I dessa föreläsningar framhåller han, att religionen är nödvändig för staten både i moraliskt och politiskt hänseende. Detta belyses med exempel från utvecklingen i Frankrike. Den sista utvecklingen i detta land visar, framhåller Porthan, att en stat ej kan bestå utan religion. Religionen återinfördes också i Frankrike. Visserligen råder i detta land en falsk religion, men även den är bättre för en stat än ingen religion alls.®® Också i dessa föreläsningar framhåller följaktligen Porthan, att den allmänna gudstjänsten är nyttig och nödvändig för staten. Genom den utvärtes gudstjänsten knytes bandet mellan människorna samman och vördnaden för över93 Boehtius-Kastcman 1797 s 5 ff. Framställningen följer här Rehnbergs analys. 94 Se främst Boehtius-Eurén, De modo, quo ecciesiae cum reipublicae nexum considerate dcceat, commentatio, 1803 passim. 95 Om Porthans undervisning se Rein 1908 s 219 ff, Schybergson 1891 s 104 ff. Om honom som historieforskare se Mustelin 1957 s 45 ff. 96 Porthan, Annotationer öfver Petri Brunnmarks Elementa iurisprudentiae naturalis 1793, Porthan, Opera omnia 2, 1963 s 371 ff. 97 Föreläsningar uti theologia naturali hållne af Herr Kanzli Rådet, Prof och Riddaren Henrik Gabriel Porthan om Höst termin år 1802. Porthan, Opera omnia 2, 1963 s 483 ff. 98 Ibm s 490 f, 544 f. 95
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=