89 Det torde av allt detta framgå att inhämtande av släktens samtvcke ingalunda var något ovanligt. Hur har man då diimt när arvegods givits utan samt veke? Det finns en konungsdom från slutet av medeltiden, som visar att släktens samtyeke då var något nödvändigt. \äd detta tillfälle, år 1506, gällde tvisten en morgongåva om 2.5 läst kornränta, som Nils Mattson givit sin hustru. Makens arvingar bevisade att mannen givit mer än han ägt. och att han av den fasta jorden »utsatt» det mesta; och detta oftast hu- de ])enningbelo[)p det betingade i värde. Rätten fann att morgongåvan måste diimas ogill, eftersom Nils Mattsons gods inte räckte f(")r att uppfylla en sådan morgongåva och inte heller var lagligen given med vänners oeh friinders samtyeke oeh hesegling. Det heskits. att morgongåvan skulle utbetalas av arvingarna i enlighet med lagen. Det innehar i detta fall 10 lödiga mark.'*^ Det intressanta här är påpekandet om att samtycke erfordrades f()r att gåvan skulle betraktas som higligen given. Det framgår också av domen att hustrun inte gick miste om morgongåva, även om den givits ])å olagligt sätt. Däremot IVirlorade hon de utlovade godsen i ett sådant fall. Den tidens hrevutställare var IVdjaktligen tvungna att skaffa släktens samtycke fcu' alt det givna skidle betraktas som lagligt och diirmed inte kunna frånhiindas kvinnan. Detta samtyeke har också under motsvarande tid. d.v.s. medeltiden, oftast införskaffats i någon form. ItA. ^■iks:^Inl. Or. porj^. 24A) l.')()(). \ id i‘ii riUtogän;^ iiås^ra är icirUIarailo Schering I.ar.s.son.s arvingar, atl den morgongåva .soni han givil sin hn.strn |)å riill hinderdag var olagligt given. Ilu.slrim föreläde då .Sten Sture oeh riitten i övrigt .sitt morgongåvohrev. Oet framgick av detta att såvid hustru ('.eeilias son Lars 1'inkenon som hennes måg Lars Fadersson, tillsammans med andra personer, hade varit fastar vid hriillopet. Sonen hade dessutom sigilleral hrevet. Riitten heslid atl efter hrevels lydelse lilldiuua .Schering l.arssons iinka sin morgongåva. Domen motiverades med atl arvingarna inte hatt något alt inviinda på hinderdagen mot det givna. 1 detta fall har således arvingarnas deltagande som fastar liksom heseglingen a\' hrevet gjort morgongåvan laglig oeh giltig. — Rrevet. som i H.\ ligger jtå den .') 1 l.äOO (Or. ])erg.i. torde hiirröra från nyåret L')()0—01. eller niinnare hestiimt från den d l L')0L 1 domshrevet hehandlas ar\et eller Schering Larsson. Han niimues emellertid som levande ännu den 10 4 1500. iR.\. Pappersbrev. Liedgren. PU T 1050 s. 157.i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=