RB 21

77 en ]ninktiinder.sökning. Den har skeft i samband med en granskning av den arvslvist som fåll namnet Hammerslaaffären.'’^ När vStyffe f()r ungefär 100 år sedan företog en undersökning av Hammerslaaffären. så ställdes han inför frågan om vilket av de två i tvisten fiirekommande morgongåvobreven som var äkta. Han löste för sin del problemet genom att förklara det år 1442 nlslällda diplomet som falskt. Detta framgick enligt han förmenande — »redan af det skäl, att så stor morgongåfva icke lagligen kunde ega rinn:» Slyffe gör bär gällande alt ett morgongåvobrev i vilket det givna liversteg det enligt landslagen tillåtna måste vara falskt. Hans nlgångspnnkl är följaktligen att landslagens maximibestämmelser har iakttagits. Även Palme giir till att börja med gällande att landslagen efterlevts.'’'* I en senare upplaga av sitt verk har författaren delvis ändrat iippfallning. Om 1442 års brev säges: »Som morgongåva var en sådan godsmassa olaglig, men då lagen ofta ("iverträddes ;ir det viktigt att konstatera att en så enorm morgongåva som denna dock var obriiklig.» Den bär framfi'irda åsikten, om alt lagen ofta överträddes, vilar, f(')rntom på en ITirnyad granskning av 1442 och 1446 års brev, på Ryslads inlägg i diskussionen, varom mera senare. Om 144() års brev säger Palme att biistriin skulle få inneha godsmassan under sin livstid, och alt den därefter skulle återlösas av makens arvingar fiir 200 rosennobler, »som hade nlgjort den ursprungliga morgongåvan». Efter en diskussion om •’’* Dol (inns ('(irntoin do i dol 1'öljando l)oliandlado Ivå åsiktorna också on tredje. Den granskas j)å s. 1)1 ff. Slyffe, Bidrag till Skandinaviens historia del 4 s. CXIV not 7. Han anför ytterligare skiil för sin åsikt. De saknar emellertid intresse i delta samnianhang och ;ir för övrigt felaktiga. Palme s. 127 f. lt).')() års upplaga. N’:ir Palme första gången, i mitten av 190<)-talet, granskade morgt)ngåvol)rcvol av år 1442, kom han fram till att ».Som morgongåva var en sådan godsmassa olaglig och ohruklig. det ui)penl>art falskt, men var osiikor ifråga om 144() års hrev var äkta eller ej. »Med siikerhet kan frågan icke besvaras. Men morgongåvans storlek enligt detta hrev står i överensstämmelse med lag och sedviinja.» Palme, 1908 års ujiplaga, s. 120. Palme, 1908 års upplaga, s. 29ö. Han fann

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=