1. MELL, KrLL OCH MEStL SAMT TÄLGESTADGAN ÄR 1943. MAXIMIBESTÄMMELSER (GB 10 PR), MORGONGÅVA OCH EFTERLEVNAD UNDER SENMEDELTIDEN. SLÄKTENS SAMTYCKE MAGNUS ERIKSSONS LANDS- OGH STADSLAG Magnus l.rikssons landslag, soin tidigast började tillämpas under 135()-talel.^ innebär i jämförelse med Tälgestadgan en yttertigare reducering av morgongåvans storlek och dessutom en gradering efter person. En riddare hade nu rätt att ge högst fyrtio-, sven tjugo- och vanlig frälseman tio lödiga mark i svensk vikt.- Ronde, d.v.s. bofast man. tilläts ge högst tre marker i svenska penningar och en löskekarl, d.v.s. en icke bofast icke jordägande person,'^ en mark i svenska penningar.^ Denna gåva fick ges även i jord eller lösöre.'* ' 'I'i(lj)iinklon fiir (ton i)ål)örja(to lill;inii)ningen av Magnus Erikssons landslag har under senare lid behandlals av HolinhUck oeli, med delvis andra residtat. av 1 lafslrinn. (Magnus lirikssons landslag i nusvensk tolkning av Ake llolmhiiek oeli f’lias Wesson s. LVII ff. Ilafström. De svenska riittskiillornas historia s. - Mld^L (ill 10 ])r. Med lödig mark menas en uiktenhct silver, medan vid denna lid flera nuirkinifnt riiknades på en lödig mark. Ersprungligen liade en lödig mark och en mark ])enningar haft samma värde, men allt eftersom silvermiingden minskade i myntet ökades antalet riiknade mynlenheter j>er lödig mark. \'id tiden för landslagens tillkomst var förhållandet 1:5. Riddarens 40 lödiga mark motsvarade således vid denna tid 200 mark jienningar. Inte så hos l.öfquist (Om riddarviisen och friilse s. 90 f) och Rystad (Scandia 19.55—57 s. 192 f.l, som hägge sätter likhetstecken mellan lödig mark och mark penning. .Angående denna diskrepans se s. 78 ff. * .Magnus lirikssons landslag i nusvensk tolkning av .\ke Ilolmhäck och Elias Wessi'n s. 54 not 52. * .MELL (iR 10 j)!-. - -MELI. (IR 10: 1. .') lions Petersson
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=