RB 21

56 i övriga delar av landet, där diplommaterialet nu endast ger upplysningar om några av dessa regler eller helt sviker. Det har emellertid också inomsåväl Göta- som Svealand funnits vissa återlösningsregler då det givna varit jord. Så är exempelvis fallet då hon barnlös dog först. Det förekommer också att mannens arvingar ges rätt till lösen, även om hon barnlös överlevde honom. Dessa bestämmelser gjorde det möjligt att förhindra övergång av godsen till hustruns släkt. Det har således funnits en ganska rik provkarta av regler, där de nu omtalade har varit de vanligaste. Det har, som framgår av den tidigare granskningen, även förekommit andra stadganden i diplomen. Det har i litteraturen sagts att de — — - »rättsliga verkenligt landkvinnan fick giftorätt i — — —] samt rätt (kursiverat här) till morgongåva:» —En distinktion finns här emellan att f å och att f å ningarna av det gemensamma sänggåendet skapslagarna bl.a. var att — — boet [ rätt till. Den åtskillnaden göres därför att hustrun, enligt den citerade författarens mening, genom sänggåendet fick exempelvis giftorätt,^’ men fick rätt till morgongåva, d.v.s. den gavs Liljeholm har påpekat att det i Götaland vid barnlöshet i äktenskapet långt fram i tiden förekom att återköpsrätt bibehölls för mannens släkt. (PHT 1950 s. 86.) Aterlösningsrätten har, som framgår av det ovan sagda, inte varit begränsad till Götaland. Den har också haft flera aspekter. Det framgår iiven av det av Liljeholm anförda diplomet, där återlösningen inte bara gällde mannens släkt utan även mannen själv. (D.S 4120.) Carlsson s. 145. Det ovan citerade fortsätter — »mannen var skyhlig att till giftomannen överlämna den vid fästningsstämman utlovade vängåvan; han blev kvinnans målsman, vilket innebar, att han vid tinget ägde att både söka och svara för henne; han övertog förvaltningen av den gemensamma egendomen liksom av hustruns enskilda tillgångar. .Som man ser var det de mest vittgående rättsverkningar, som inträdde genom den betydelsefulla akten», (s. 145 f.) Vad, som i det följande här skall behandlas är enbart morgongåvan. Det berättigade i vad som säges om giftorätt o.s.v. lages inte upp till granskning här. Se föregående not. Det har sitt intresse konstatera att ett citat av Västgötalagens giftermålsformel, — bolster och under ett lakan, då äger hon tredjedel i boet och i morgongåva tre marker av hans lott’. (VgL I GB 9; 2, VgL II GB 16; — bart efteråt lett författaren till slutsatsen att hustrun — — »‘så snart de komma samman på en —)», omedel- — förvärvat (kursiverat här| tredjedelen i boet och morgongåva». (Carlsson s. 138.) Här

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=