350 Den 20 september 1369 gav bergsmannen och mästaren vid Kopparberget Tideka Petersson sin hustru Margareta Konradsdotter morgongåvogods i Harakers socken, Norrbo härad, Västmanland, bestående av 2 markland jord i Skepplinge, 5 öresland i Aby och 12 öresland i Fröslnnda. I det givna ingick också en kvarn, belägen på sistnämnda ställe.® De 99 örtuglanden ger ett lägsta värde av 33 lödiga mark. Tideka Petersson torde aldrig blivit riddare, kanske inte ens väpnare. Han omnänines däremot som bergsman och mästare vid Kopparberget, men också som borgare i \’ästerås.® Bland sigillanterna återfinnes biskop Magnus, men också en domprost, en kanik och en sakristan. Den 10 jdniKiri 1370 gav Ingel Törnesson (Hjorthorn, Tiirne Matssons ätt) sin hustru Apollonia Jönsdotter (hjorthorn) 40 lödiga mark.^” Ingel Törnesson blev aldrig riddare men väl väpnare.^^ Bland fastarna befann sig herr Magnus Gislason (Sparreav Aspnäs), häradshövding i Tjust 1361 land.^‘“ Den 27 september 1371 gav riddaren Sten Bengtsson (Bielke), med moderns och mågens, Erengisle Nilssons (Hammersta-ätten), samt sin broders Ture Bengtssons, och flera av sina syskons samtycke, hustrun Katarina Holmgersdotter (Ulv) en morgongåva om 8 markland och 1.5 örtugland i Täby socken, Danderyds skeppslag, (då Vallentuna härad), 3 markland och 2 öresland i Eds socken, Sollentuna härad, (då Vallentuna härad), 1 markland i Vallentuna socken, 1/2 markland i Hammarby socken (allt i ^’allentuna härad), samt 1 2/3 örtugland i Sollentuna socken och 8 RPB 900. » RPB 203, 910, 963, 970, 1717, 3033. RPB 910. ” ,SD 3Ö. 210, 499, 1754. DDal. tabell 33. Lag .S II s. 123. Han förekommer dock i källmaterialet tidigast den 27/2 1370 såsom häradshövding i Gästrikland. (RPB 921). — Den 20 juli {2)1371 gav Bonde i Kanarp, (Bo Brodersson, sparre). sin hustru Kristina .Xbjörnsdotter (sparre) 16 mark silver i morgongåva. För beloppet pantsattes gods i Ryssby socken. Norra Möre härad, med återlösningsrätt för honom eller hans arvingar, om hustrun skidle dö barnlös. (RPB 996). Härenstam betecknar honom, på flera ställe i sitt verk (s. 319, 409), såsom frälseman. Det är möjligt att det givna legat över det tillåtna. Det går emellertid inte att belägga, alt Bo Brodersson varit frälseman i den betydelse som GB 10 inliigger i begreppet. 1369 samt 1370 i Gästrik-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=