324 Mark svensk kan således i Götaland innebära såväl mark dansk som mark öring eller mark stockholmsk. I aktuella fall har hänsyn tagits till detta. I Götaland fanns också mark gutnisk. Den förekom redan under riOO-talet och har ursprungligen troligen haft samma värde som mark svensk.^" Ar 1413 var förhållandet dem emellan 2:3 f()r att under 1420-talet och ännu 1432 vara 1:2. Omkring mitten av 1400-talet hade den gutniska marken sjunkit ytterligare och var nu blott värd en tredjedel av en mark örtug,^® för att senare värderas till en fjärdedel. En gutnisk mark motsvarade slutligen 1/3 mark dansk eller mark svensk. På en mark dansk eller svensk gick det 3/4 mark örtuger (=6 öre örtugmynt) eller 3 gutniska mark, medan det fordrades 4 gutniska mark för 1 mark örtug. En gutnisk mark motsvarade följaktligen 2 öre örtugmynt. I G(’)talandskapen förekom det också mark stackot eller mark ()stg(')tsk. Den anses vara en räknemässig variant av den gutniska marken, sa att 1 mark stackot =1/4 mark svensk=3/4 mark gutnisk.^^ Det torde av detta framgå, att det obestämda »mark penning» eller »mark» i Götaland kunde motsvara vilket som helst av de där cirkulerande mynten. En tung nobel har i det följande räknats såsom 4 mark under 1420- och 1430-talet, samt under 1440-, 1450-, 1460- och 1470talet som 4.5 mark. Under år 1480 förekommer kursen en nobel = 5 mark.-*’ Den värderingen har också, under de återstående decennierna av medeltiden, använts här. Med mark svensk avses tiär då det mynt med exakt samma viirde. som förekommer både i .Svea- och Götaland, innan mark svensk inom det sistniimnda området också kimde betyda mark dansk. Dovring s. 195 f. Liindbolm s. 212 ff. Sjögren s. 345 ff. Larsson s. 104 f. Så i senare litteratur: Dovring s. 19(1. Limdbolm s. 212 och not (1. -Sjögren, s. 349 och not 7. anför dock två exempel från 1490-talel. där 3 mark stackot motsvarar en mark svensk eller dansk. Ytterligare ett exempel på detta återfinnes i R.\. Or. perg. 30 5 1490. Enligt Sjögren är följaktligen en mark stackot detsamma som en gutnisk mark. (Se också hos Sjögren anförd litteratur). Här har i förekommande fall det ogynnsammaste värdet brukats, d.v.s mark stackot har setts såsom 14 mark svensk eller dansk. -® Hildebrand. Sveriges medeltid I s. 946. LStB. Or. perg. 20/8 1426. R.\. Or. perg. 2 3 1436, 12/4 1480. Det finns emellertid också belägg på alt noheln
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=