292 Dessa l)esläninielser har genom århundradena inte l)ara akinaliserats inför domstolarna, ntan också avdömts i enlighet med lag. då förseelsen ansetts bevisad. Landslagarna och stadslagen var också (iverens i att husfrun förlorade morgongåvan då hon dräpt sin make, medan de inte uttryckligen anger hur det skulle förfaras då hustrun förlöpte mannen.’^® I och med reformationen aktualiserades frågan om äktenskapsskillnad. I 1571 års kyrkoordning stadgades att skillnad kunde ske vid egenvilligt övergivande. Det förutsattes att den ena av parterna civergivit den andra ntan skäl och i avsikt att aldrig mer sammanbo. 1 I68(i års kyrkolag finns än mer specificerade regler.*^' Även vid fiirlöpning torde fiiljaktligen husfrun kunnat fiirlora sin morgongåva. (iB 11.). Nyländer har i Studier rörande den svenska äktenskapsrättens historia behandlat olika former av äktenskapsskillnad, såsom exempelvis hor, ef.’envillif't övergivande o.s.v. Rent generellt hänvisas till detta verk, även om här nu endast omnämnes hor. dråp oeh förlöpnings inverkan på morgongåvan. Nyländer har, på något undanlag niir, varken i dessa fall eller i (ivrigt funnit anledning att heakta just denna aspekt. Däremot framhåller han beträffande de ekonomiska rättsverkningarna att 1734 års lag indirekt visar statsmaktens siriivan alt genom straffhot hindra egenvilligt (ivergivande. F(ir medeltidens del hiinvisas till räftsetingsdomen av år 1453, i vilken iiidsan anklagats för hor. oeh följaktligen ansetts ha förbrukat morgongåvan. Hon frikändes emellertid, eftersom full bevisning saknades. Målet hade för (ivrigt elva år tidigare hiinskjutits till andlig rätt oeh rannsakan inför en hiskopsniimnd. Or. perg. 31; 12 1453, 11/6 1442.). I en dom år 1493 sker hänvisning till GB 11. (R.\. Or. perg. 28 6 1493.). För 1500-talets del hänvisas till en dom år 1553, enligt vilken en kvinna genom hor fiirhrutit morgongåvan, och allt det hon var gift oeh given till. (R.\. Strödda domböcker och riittegångshandlingar; Register på saköre som allmogen i Trögd är sakfälld till 1.553.) För 1600-talets del hänvisas till det mål som fick sin avslutning genom en hovrättsdom den 9/11 1639. (R.\. Svea hovrätts arkiv B II a 9/11 1639, vol. 12 fol. 21. II a 5 11 16.39, vol. 3 fol. 13v ff. F VI a 2 aa Lc 88, l.i. MFLL EB 33; 1. Krl.I. .\R 11. MFStl. EB 19: 1. I fråga om dessa regler och när åtskillnad skulle ske se Nyländer s. 45 ff. \'id en diskussion mellan domarna i .Svea hovrätt påpekade en av dessa, att morgongåvan kunde fråndömas hustrun då hon begått hor, förlöpt mannen eller stämplat mot hans liv. (R.\. Svea hovrätts arkiv A II a 212 1688. Niklas von Ungerns sak mot .\ndreas Wennerstedt.)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=