RB 21

277 I slufef av 1085 avkunnade Svea hovrätt en dom i ett mål, som remitterats från exeeutionskommissionen, och där Kungl. Maj;ts omhudsman fordrade, att en skuld som Karl Lewenhaupt, enligt ständernas kommissionsdom, häftade i skulle betalas, innan hans efterlämnade hustru Anna Maria Cruus kunde utfå sin morgongåva. Rätten fiirklarade i sina domskäl hl.a., att morgongåvan inte kunde utgå förrän gälden betalts. Det konstaterades emellerlid, att denna morgongåva utgjorde en del av vad som kallades hustruns lott och att mannen, enligt kapitel 21:1 och 31:1 i ärvdahalken. inte kunde fiirverka den. Hustrun hade lagligen förvärvat rätten till del givna på hinderdagen, och mannen kunde, bortsett från jordabalkens tjugosjunde kapitel i landslagen, inte försälja den. Mannen ägde i egenskap av målsman att styra och förvalta den, men inte att — igenom något sitt fiirvållande eller brått förvärka» Rätten konstaterade, att lö57 års morgongåva, som givits innan någon gravation fanns i sterhhuset, och Hire 1660, skulle tillfalla hustrun, eftersom hon inte genom sin mans förvållande kunde mista del givna. 1 detta speciella fall har morgongåvan följaktligen gått före — »egenwilligt förskingra eller —den. gäld. Vid en diskussion i hovrätten år 1688 gjordes en del uttalande om reglerna ifråga om gäld. hhi av hovrättens medlemmar på7,,S 1()H4. lol. ;t(U f. H Ila lS/7 KWa. vol. .')(> lol. 1)2. H II a 5/2 1(587. vol. 58 nr. 2. H Ila 26/5 1(588. vol. 56 fol. 62. B II a 6/11 1686, vol. (56 fol. 161. B II a 12/4 1(566, vol. (51 nr. 8(5. B 11 a 8/7 1769. vol. 86 fol. 260 ff. Det framj^år av vissa av <le anfiirda domarna att hcgravninpskostnadcrna inräknades i den f^äld som skidle betalas. B.\. .Svea hovrätts arkiv B II a 2/12 1685, vol. 56 fol. 156 ff. .Se också B II a 28/1 1(586, vol. 57 nr. 1. — .Att mannen inte utan vidare fick sälja sin hustrus .jord framgår som tidigare sagts klart av landslagarna. I dessa anges återlösen ur fångenskap samt hungersnöd som tvingande skäl. överträdelse har naturligtvis beivrats även då det försålda varit hustruns morgongåva. .Så iir exempelvis fallet år 1(511. I ett hrev av den 5/11, utställt av arvsfursten hertig Johan av Östergötland, fråntogs en fader förmyndarskapet över sin moderlösa son. samtidigt som en ny målsman tillsattes. Fadern hade sålt morgongåvan, något som nu fiirdiimdes eftersom ingen sådan nöd eller orsak förelåg som lagen fordrade. Hertigen gav den tillsatta målsmannen rätt att vederkiinna de bortsålda inorgongåvogodsen. (MELl. .IB 82 pr. 1. KrLL JB 27. B.A. (iyllengrij)ska saml. vt)l. 1 fol. 17 f.l

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=