RB 21

270 ten befästes emellertid genom nya kungliga domar, däribland en från år 1691, och även inom lagkommissionen segrade efterhand åsikten, att gäld alltid skulle gå före morgongåva. Det enda belägg som Thyrén anför ftir sin åsikt, att morgongåvan stundom gått före gäld, utgöres av en kunglig dom från år 1664. Den har föregåtts av en hovrättsdom år 1663 i vilken det stadgades, att gälden skulle utgå av deras oskiftade bo.^*^ Detta skulle tillgå på så sätt att lösöre och avlinge först skulle tillgripas och därefter deras arvegods. I fråga om det sistnämnda skulle maken bestå med två delar och hustrun med en del. Om det därefter, sedan gälden betalts, återstod något av mannens gods, så skidle morgongåva utgå. I Kungl. Maj:ts dom har detta ändrats så till vida, att hon tillerkändes morgongåva av sin framlidne mans arvegods. Hustrun tilläts emellertid endast att behålla den under sin levnad eller sitt änkestånd, och detta blott under förutsättning att det inte kunde visas, att hon genom sin egen underskrift avstått sin rätt. Morgongåvan skulle dessutom, efter hennes död eller änkestånd, övergå till kreditorerna eller arvingarna. Det kan tyckas att Thyréns åsikt om att morgongåvan här gått före gäld är riklig. Det måste emellertid konstateras, att detta undandragande av morgongåvan från gäldens betalning endast var temporärt. Efter hustruns död eller omgifte skulle den tillfalla kreditorerna, om gälden så fordrade, eller arvingarna. Det innebär, alt hustrun tilläts bruka morgongåvan, medan mannens arvingar eventuellt kunde tvingas avstå den till kreditorerna. Det är emellertid fel att även i denna »temporära» form generelit bruka domen som ett belägg för att mycket vacklan rådde om förhållandet mellan morgongåva och gäld. Det är nämligen i delta mål frågan om alldeles speciella omständigheter. Thyrén s. 10.5 f. ** Thyrén s. 106 not 1. Knligt Thyrén liar hovrättsdomen fällts den 28 11 166.3. Han använder sig här av hovrättsprotokollet. Domen har emellertid utställts den 24/11 Ihlkl. Protokollet av den 28 11 behandlar en supplik från kiiranden. (H.\. .Svea hovriitts arkiv B 11 a 24 11 1663, vol. 3.5 fol. 86 f. E VI a 2 aa Lc 114:.5, 9.i R.A. Riksregistraturet 19 3 1664, fol. 292v f. Enligt Thyrén. s. 106 not 1, kom domen den 29/3. Del riitta torde emellertid vara 19 3.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=