257 Den granskning, som i det tidigare företagits av de domslut som fällts i samband med att morgongåva eller förbättring givits i lösöre, ger, på frågan om det givna betraktats som möderne eller fäderne, inget entydigt svar. Det visar sig, att det rått delade meningar inom bovrätten, huruvida 1644 års stadga endast avsåg jord eller både jord och lösöre. Hovrätten har inte bara gjort gällande, att 1644 års stadga totalt ändrat GB 10, utan också att stadgan endast avsåg fast gods och inte lösöre. Hovrätten har i domar, som i tiden ligger efter 1668 års bestämmelser, godtagit förbättringar givna före detta år. Domstolen har emellertid också begagnat resolutionen av år 1668 på förbättringar givna före 1668 och därmed ogiltigförklarat en förbättring given t.o.m. före 1664 års stadga. Någon konsekvens föreligger således inte heller i detta avseendet. 1668 års adelsstadga och dess giltighet för övriga stånd I ett pactum antenuptiale av den 13/1 1698 tilldelades Katarina Grill, hustru till handelsmannen Hans Petter Scheffler, en morgongåva om 1000 riksdaler, samt en förbättring som sattes till 1000 dukater. I den rättegång, som fördes i Svea hovrätt år 1712, emellan advokatfiskalen på ämbetets vägnar, såsom kärande, och Schefflers arvingar samt änkan, såsom svarande, togs också frågan om förbättringen upp av käranden. Den sistnämnde ville att änkans förbättring skulle upphävas eftersom det i stadslagens giftermålsbalk stadgas att morgongåvan inte bör vara allt för stor. En hänvisning göres också till 1668 års stadga, som förbjöd förbättringen. Advokatfiskalen, som var införstådd med att stadgan egentligen var avsedd för ridderskapet och adeln, menade att den också ägde giltighet för borgerskapet och andra stånd. Detta motiverades med stadgans utsaga, om att förbättringen varken i lag eller kunglig förordning hade någon grund, och följaktligen borde gälla utan slåndsinskränkning. Hovrätten konstaterade, att de två underrätterna, som tidigare dömt i saken, approberat förbättringen, och att arvingarna inte bestritt utan erkänt hustruns rätt. Borgerskapet hade inte förbjudits att ge förbättring, och varken GB 9 i stadslagen eller motsvarande balks tionde kapitel i landslagen talar därom. Det fast17 Hans Petersson
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=