246 gåvan i lösöre till 1/10, och de mera vidlyftiga reglerna bantades ned till att gåvan skulle förbliva hustruns fullkomliga egendom.®^ Det stadgandet återkommer oförändrat i 1694 års förslag, som underskrivits av Karl XI.®® Det är också detta förslag som lagkommissionen i sin skrivelse till Kungl. Maj;t ville se publicerat .som ny stadga. Det har följaktligen rått delade meningar om villkoren. Den av^ Karl XI underskrivna giftermålsbalken blev emellertid inte det sista lagförslaget. År 1713 framlades ett av Carl Lundius utarbetat förslag till giftermålsbalk, som också granskades av lagkommissionen. Det enda tillägget i detta var, att mannen högst fick ge 1/10 av den vid hans dödsfall behållna lösa egendomen och andelen i boet. Detta har i 1723 och 1726 års förslag ändrats så, att det högst tillåtna i lösöre var en tiondel av den giftorätt, som han ägde däruti vid dödsfallet. 1723 har också stadgats att hustrun, då lösöre ej fanns, ägde rätt att uttaga 1/3 av mannens fasta gods. Detta upprepades 1726, samtidigt som det klargörs, att det fasta då icke gavs till evärdelig ägo. I 1731 års förslag, som här är identiskt med 1734 års lag, stadgades att en morgongåva i lösöre fick omfatta 1/10 av mannens vid dödsfallet behållna lott i löst och fast. Då lösörena icke räckte till, så skulle hustrun äga rätt att bruka hus eller jord i stad eller på land till dess mannens barn eller arvingar kunde lösa ut henne. En i lösöre given morgongåva skulle förbli hustruns evärdeliga egendom.®*' Sjögren, Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686—1736, del 4 s. 60. Även om mannen gav morgongåva i såväl lös som fast egendom, så ägde han endast rätt att ge 1/10 i lösöre. Detta stadgande återkommer såväl 1694 som 1713. I 1723 och 1726 års förslag samt i 1729 års ändring har detta förändrats till 1/20. Enligt 1731 års förslag samt 1734 års lag skall morgongåvan utges antingen i löst eller fast men icke i bådadera. (Sjögren, Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686—1736, del 4 s. 72, del 5 s. 10, del 6 s. 8, 22, 38. Ny lagsamling, första häftet, s. 42, GB 9: 5.) Sjögren, Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686—1736, del 4 s. 72. Sjögren, Förarbetena till .Sveriges rikes lag 1686—1736, del 5 s. 10. del 6 s. 8, 22. Det påpekas i § 3, såväl 1723 som 1726, att hustrun mister sin morgongåva inte bara då hon dör eller går i annat gifte, utan också vid oärligt leverne. I de 1729 företagna förändringarna av 1726 års förslag återkommer detta. Sjögren, Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686—1736, del 6 s. 38. Ny lagsamling, första häftet, s. 42, GB 9:5. 89 88 90
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=