RB 21

244 tagits, och det har tidigare i domen förklarats, att utställandet av ett dylikt brev inte varit olagligt.®- Rättens dom i det sistnämnda fallet överensstämmer med förhållandena före 1707 så till vida att domen sammanfaller med morgongåvobrevets bestämmelser. Då inget morgongåvobrev förelegat, såsom i det förstnämnda fallet, och rätten följaktligen tvingats till ett avgörande, så har GB 10 fastslagits som gällande lag. Därav följer att lagkommissionens yrkande, på att 1044 års stadga skulle läggas som grund vid avdömandet av tvister då morgongåvan givits i lösöre, inte fått åsyftad verkan. Någon piiblicering av den föreslagna stadgan har heller inte ägt rnm. Det är först i och med 1734 års lag, som lagkommissionens önskan om nya bestämmelser blev en realitet. L(i(jkommissionen och 173 ^ års log Det har inom lagkommissionen rått delade meningar, då det gällde att fastställa vad som var gällande lag. Enigheten var däremot stor. då det gällde förslaget om att en ny stadga skulle iitfärdas, och därmed också samförstånd om dess innehåll. Frågan är om detta samförstånd också rått vid utarbetandet av förslaget. Kommissionen, som verkat sedan 1680, behandlade det första förslaget till giftermålsbalk. i vilken även morgongåvan upptogs, år 1690. Vid diskussionen den 8 april menade assessor Hassel, att det tidigare sagts, att det var tillåtet att ge 1/0 av den vid dödsfallet behållna egendomen, varför han förvånade sig över att det nu sades, att man på landet fick ge 1/3. Han svarades, av herr Lovisin, att den omtalade sjättedelen gällde vad som fick ges perpetuellt, medan tredjedelen avsåg arvejord, som endast gavs till usnm fructum.®^ Redan den 5 april hade greve Lindschöld menat, att den lösa egendomen, då inget förordnande fanns, borde vara lik den fasta.Då han den 11 april diskuterade vad som uppsatts om morgongåva, föreslog han en omgruppering eller K.\. Svea hovrätts arkiv Bila27 4 1734, vol. 10,) fol. 124 ff. ** Sjögren. Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686—17.36. del 1 s. 236. Sjögren. Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686—1736, del 1 s. 232.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=