240 28 november 1707.'^ I kommissionens betänkande, som daterats den 28/11 1707, fastslogs, att alla de morgongåvor som frälsemän utfäst efter den nya stadgans tillkomst, den 17/12 1644, skulle rätta sig efter ifrågavarande stadga. Detta beslut motiverades med att 1644 års stadga visserligen med klara ord endast syntes angå morgongåva i arvegods, men därav kunde ingalunda slutas, att en morgongåva given i lösöre skulle följa den gamla lagen. Om GB 10 på denna punkt fortfarande skulle ägt tillämpning, så hade detta säkerligen nämnts. Eftersom något omnämnande emellertid inte förekommer i stadgan, så synes de morgongåvor som givits på annat sätt än i arvegods få ses som givna i arvegodsens ställe, d.v.s. som ett surrogat, och följaktligen underordnade stadgan. Detta framgår också så mycket tydligare av 1653 års beslut, där avlingejord förklaras sortera under 1644 års stadga. Inte heller 1664 och 1668 års förordningar nämner med ett enda ord. att den gamla lagen skall gälla, utan även dessa strävar, för såväl lös som fast egendom, efter ståndets upprätthållande. Att en morgongåva i lösöre efter 1644 skulle ha annan natur saknar såväl i billighet som gamla och nya lagen grund. Lagkommissionen vänder sig också mot hovrättens åsikt, att lösöre och avlinge i enlighet med nionde kapitlet i jordabalken samt 1686 års testamentsordning kunde bortgivas perpetuellt och efter behag till vem man ville. Efter att i tretton punkter ha gjort en jämförelse mellan morgongåva och andra gåvor, fann man att de anförda lagrummen inte ägde tillämpning, eftersom de talar om andra gåvor och ej kan lägga grunden till den allmänna egenskap som morgongåvan bör ha för alla frälsemän. Man fann, efter en jämförelse mellan GB 10 och 1644 års stadga, i fråga om storleken och ståndsindelningen, att GB 10 inte hara skulle skada adeln utan också stred mot lagens och lagstiftarnas rätta mening. Kommissionen fann därför att en morgongåva i lösöre, som givits efter 1644, skulle ha samma villkor, rättigheter och besvär som en i fast gods given gåva. En i lösöre given morgongåva skulle därför inte bli hustruns enskilda egendom utan RA. Kun^l. Maj:tz juslitierevisions repistrafur från år 1707, fol. 851. 31 10 1707. .Sjögren. Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686—1736, del 2 s. 323 ff, 32.) ff, 328 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=