235 Maurits Sture i kung Johans, Sigisnuiuds samt flera riksråds närvaro ^av siii hustru morgongåva, där omräkning skulle ske på ett sådant sätt. att tre tunnor smör motsvarade en läst korn/’’ Det torde på motsvarande sätt ha funnits omvandlingsvärde även fcir fisk och järn. Detta omräkningshufarande innebär emellertid inte, att exempelvis ett lispund smiirränta var exakt likvärdigt med en tunna spannmålsränta. I en Göta hovrätts dom den 7/4 1663 förklarade rätten, att svaranden skulle utfå morgongåvan antingen i lispundeller tunnränta, beroende på hennes egen önskan. I domskälen konstateras, att den differens som kunde föreligga mellan smöroch sj)annmålsränta inte brukade iakttagas så strikt i donationerna, men att svaranden, om hon inte var niijd med smörräntan, ägde rätt att utfå spannmålsräntan i enlighet med morgongåvobrevet.®^ Ihiligt detta skulle följaktligen spannmålsräntan betinga ett högre värde. MORGO\G.\V.\ 1 LÖSÖRE Det var, enligt landslagens GB 10: 1, tillåtet att ge morgongåva i jord eller lösöre. En sådan gåva skulle räknas som barnens mödernearv eller tillfalla den längst levande av makarna, då äktenskapet blev barnlöst. Vid fiirarhetet till 1644 års stadga hade adeln, år 1642, som svar på regeringens frågepunkter bl.a. behandlat en i penningar eller hisiire given morgongåva. De hade yrkat på att en sådan gåva skulle tillfalla änkan, och efter hennes död övergå till hennes arvingar och icke mannens.*’^ Detta yrkande har fiirsvunnit i drottning Kristinas ftirslag av år 1642, och i 1644 års stadga säges inget uttryckligen om en morgongåva given i lösöre eller penningar.**'’’ Det innebär ftir adelns del alt en morgongåva i jord, genom 1644 års stadga och 1653 års resolution, skulle räkuas som fädernearv och given under änkans livstid eller till dess hon in- «- R.\. Viksaml. Or. perg. 10/9 1581. «•* l TB. B 128 iol. 01 11'. .SB.\B ;5 .s. 200 1. ®> .SB.\1’ 8 s. 218 IT. .SrlinuMteman I s. 248 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=