RB 21

232 skulle bestå av landboränfaii. Hon ville också, alt dessa 6 pundläster, eller 288 tunnor, spannmålsränta inte skulle beräknas annat än i viss jordeboks- eller buvudränla, och opponerade sig därför mot att landbogärden i spannmål och smör till en viss angiven summa per mantal inräknats i morgongåvoräntan. Denna gärd var, enligt hennes förmenande, icke en jordeboksränla eller huvudränta, utan en riksdagsbeviljning, som i räkenskaperna betecknades som en oviss ränta. Denna ovissa ränta hade inte lagstiftarna kunnat avse i 1644 års stadga, eftersom den blev inräknad bland rusttjänstpersedlarna först i och med förordningen av den 5/11 1686. Rätten avvisade denna tolkning av den sjunde paragrafen, och förklarade att någon skillnad där inte gjordes mellan sätegården och landboräntan, utan att sätegårdsräntan bör ingå i de sex pundlästerna. Om sätegården undantagits, så skulle morgongåvan överstiga den i stadgan fastställda maximistorleken. Därmed skulle, mot lagstiftarnas avsikt, en stor variation av morgongåvans storlek uppstå. Rätten dömde därför, att Steninge sätegärd skulle ingå i de sex pundlästerna. Svarandens önskan, att gärdräntan inte skulle inräknas i morgongåvoräntan, avvisades av rätten, som beslöt att den skulle medtagas. Detta motiverades med att den fjärde paragrafen i 1686 års rusttjänstordning stadgade att vad som fcirutom godsens gamla räntor sedermera kunde förökas genom riksdagsbeslut och kungliga resolutioner skulle införas i rusttjänstlängderna: dessutom omnämner den femte paragrafen denna gärd ibland de räntor för vilka det borde rustas.^® En liknande dom har ifråga om gärden avkunnats redan år 1695. dock utan att någon motivering givits av rätten.^' Det var inte bara när det gällde att fastställa vad som skulle inräknas i räntan som åsikterna gick isär. Detsamma gäller bl.a. i fråga om vem som skulle avgöra storleken pä morgongåvan. Gustav Cruus hade år 1687 givit sin hustru Sidonia Juliana Lewenhaupt en morgongåva bestående av sätegården Sätuna med underliggande gods till sex pundläster, enligt 1644 års stadga. I ** R.\. Svea hovrätts arkiv B II a 16 6 1725, vol. 96 fol. 141 ff. R.\. .Svea hovrätts arkiv B II a 27 4 1695, vol. 66 fol. 35 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=