216 innan det besliits att bröllopet skulle inskränkas till en dag — — — »anten Glawen brukas, eller icke». Detta upprepades också i 1668 års stadga. Denna begränsning till en dag infördes även i de två stadgor soin utfärdades för prästerskapet åren 1664 och 1669.3® I traditionen med glavens brukande på hinderdagen har adeln haft en sedvana, som effektivt hindrat, att vigseln eller bröllopsdagen kom att utgöra slutpunkten på morgongåvans givande. Härvidlag har plägsedens långvariga bruk, den »honorering» av bröllopet liksom det särskiljande av adeln från andra stånd som ansågs äga rum, spelat sin roll. Denna tradition och detta särskiljande har inte bara ansetts vila på bruket av glaven, utan också på det förhållandet, att denna ceremoni skedde på hinderdagen. När denna helhet splittrades genom att glavceremonien efterhand försvann, så fick i fortsättningen hinderdagen ensam uppbära vad som helheten tidigare svarat för. Hinderdagen kom av adeln att upplevas som något positivt och särskiljande och därmed som något värt att beakta och behålla. När 1734 års lag kom. med sitt stadgande att morgongåvan skulle utfästas före vigseln, så innebar detta följaktligen en anpassning till vad som för den övervägande majoriteten redan var en realitet.®® I och med detta återstod av bestämmelserna i MKLL:s, liksom KrLL:s. GB 10:3 ingenting. Scliniectenian I s. 391, ääl, 40ö, 564. Detta särskiljande ansågs inte bara föreligga mellan adeln oeh andra stånd utan stundom också mellan personer inom adeln. 1 1022 års privilegier för ridderskapet oeh adeln förklarades, att en son som avlats före bröllopet inte skulle få föra glaven. Detta förbud gällde inte bara adliga torneringar utan också det egna bröllopet. (Schmedeman 1 s. 217 f.) Ny lagsamling, första häftet, s. 42, GB 9: 2. I ett av de tidigare förslagen från år 1090 föreslogs, utan niirmare precisering, att givandet skidle ske efter giftermålet. Inom lagkommissionen rådde redan från början av ajiril enighet om att givandet skulle ske på morgonen före vigseln. I de lagförslag som därefter följde har detta också regelbundet återkommit. 1 de senare förslagen från år 1090 har del anknytils till ordet »bör» men från och med 1092 till »skall». (.Sjögren, Förarbetena till Sveriges rikes lag 1080—1730, del 4 s. 2.'), del 1 s. 230. del 4 s. 32, 40. 39, 72, del 5 s. 10. del 0 s. 8. 21. 37.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=