211 tidpunkt morgonf»åvan gavs. Winroth menar, att den för tiden från reformationen och fram till 1784 års lag har utfästs, i såväl staden som j)å landet, före vigseln och icke på rätt hinderdag. Det är enligt honom stadslagens föreskrifter som kommit att tilllämpas även på landet. Detta gällde emellertid inte utan vidare för adeln. Med hänvisning till Whitelocke, från år 1654, och Loccenius, från år 1670, konstaterar Winroth, att adeln längst syntes ha fortsatt att iitfästa morgongåvan på den andra dagen. Han har också gjort gällande, alt en av orsakerna till avvikelserna från landslagarnas föreskrifter var fasthållandet vid äldre skick och bruk. Morgongåvan måste följaktligen redan före reformationen ha givits på hrcdlopsdagen. Han konstaterar, med hänvisning till diplom från 1418 och 1419, att »I tiden närmast efter landslagarne hafva för hvarje fall deras stadganden säkerligen allmänt iakttagits på landet.» -- Carlsson, som förgäves sökt efter belägg på att stadslagens föreskrifter verkligen efterlevts, har en annan åsikt. Hon påpekar att flertalet handskrifter av lagen. — »dock ej de äldsta» stadgar att morgongåvan skall ges på rätt hinderdag och anför också ett helägg från slutet av 1500-talet, i vilket detta stadgande beaktats. »Det förefaller som om stadslagens bestämmelse, att morgongåvan skidle utgivas redan på bröllopskvällen den första dagen aldrig slagit igenom.» Hennes åsikt synes också vara att morgongåvan på landsbygden under medeltiden och 1500-talet givits på rätt hinderdag. Ihi granskning av bevarade morgongåvobrev visar att givandet på landsbygden, under medeltid och 1500-tal. skett på rätt hinderdag.-^ Även i staden har morgongåvan, under motsvarande tid, givits på rätt hinderdag. -- Wiiirotli, Ur mina föroliisningar del 2 s. 106 f, 107 not 1. (iarlsson s. 215 f. tiarlsson har också anfört — »atl enlifjt konung Hans' (danska) alliniinna stadslag, som är starkt beroende av den svenska stadslagen, morgongåva ej fiek givas förrän å andra bröllopsdagen.» 1 detta fall hiinvisas till kasuistiken. I de dokument diir tidpunkten för givandet angives har denna nästan utan undantag varit binderdagen. U.arlsson har i sitt sökande, efter belägg på att morgongåvan under medeltiden också i staden givits i)å rätt binderdag, fått gå fram till 1595. Det finns emellertid ett dokument av intresse från medeltiden. I detta konstaterar brevulställarcn inte bara att han givit morgongåva på rätt hinderdag.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=