206 Detta l)lev eniellerlid inte rättens sista ord. En redogörelse f(")r arvstvisten har givits av Erik Eriksson. Huvudsakligen i del 20 kapitlet av denna hans skrift behandlas Birgitta Abrahainsdolters morgongåva. ICrik 1'h'iksson hade efter domen åter kommit inför riksrådet. Ilan hade därvid förfrågat sig. såväl hos herr Tnre som hos de niirvarande medlemmarna av riksrådet, om de någonsin hört annat än alt frn Birgitta Ahrahamsdotter levat och dött som en hederlig dandekvinna. På detta svarade alla. alt de aldrig hiirt eller sport något annat. Det svaret ftiranledde Erik luäksson att påpeka, att hon i så fall var den första dandekvinna som frånsagts sin morgongåva i Sverige. På detta svarade riksens råd »at thär er ieffiiande om her abram giorde sin dotlher bryllop medh her Ihnre stenson j snerke ellir j danmark \åir bryllopit j snerge giort tha er thät eth slet erende for sigh at hon var gild til sin morgongaffno, ellir var bryllopit giort j danmark tha knnne jac enge morfgenjgaffiior vnnit på hennis vegne vthen jec knnne heiiise thät at her thnre stenson hade giffnit henne morgangafno oc sade the at jec ey hellir knnne vinna the morgangaffnor vthen jec knnne benise thät at hon var giffnin på retthen hindherdag oc medh fnlle fasta som lagen vtnisa capit[ii]lis ix et xvii j gipta halkin oc lade the mic fore thät jec sknlde thät innan nath oc aar benise thät thär eptir».^^ Den åtskillnad som giires innebär, alt rätten, då bröllopet stått i Danmark, fordrade belägg på att morgongåvan givits och att detta skett på rätt hinderdag och med fnllt antal fastar. Domen skall följaktligen ses mot bakgrunden av alt rättens medlemmar ansett, att bröllopet stått i Danmark, och att morgongåvan därför helt kunde förloras, om inte tillfredsställande belägg framlades. Biktigheten av detta bekräftas i det tjugoandra kapitlet av Erik Ihikssons skrift. Han förklarar där, att riksrådet dömt »saa at iak knnne engha morghon gaffno vinne medh retta pa »Thär om saciis mic oy annat tor rcttha cn al jac sknhie licnisct ttiät her fluire stenson liade gittuil sin liustni fru l)irgitto morgengaffiio oc liuru mykin lion var llia skulde tier Itnire vitlia at the morgon gaffuor vare vthguldna ellir leggie tienne vth medh en xij manna edh oc vthen jac knnne sa l)euisa thät tha vare tier thnre mic entet mer plictigh.» (SFSS 40 s. 30.) " .SFSS 40 s. 30 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=