205 lagarna. Här har, av allt alt döma, hustrun tilldömls en morgongåva som inte kunde bevisas vara ut fäst. Kiirhållandena under 149()-talel torde fiiljaktligen inte skilja sig från vad som rådde under 158()-talet och senare. Från biirjan av 1450-talel och framtill 1480 pågick en arvstvist mellan Erik Eriksson ((ivllenslierna), som repi’esentant f()r sin husfru Kristina Karlsdoffer (Honde), och Ture Turesson (Bielke). khi av tvistepunkterna gällde morgongåvan. Ture Stensson (Bielkei. som avled år 1425, hade varit gift två gånger. Med den ftirsta husfrun, Birgitta Ahrahamsdolter, hade han hl.a. dottern Birgitta Turesdofler, gift med Karl Knutsson (Bonde). Det var deras dotter Kristina som, genom sin man Erik kaäksson, reste anspråk på mormoderns morgongåva. I Ture Stenssons andra äktenskap, nu med Margareta Eriksdofler (Krummedike), fikides hl.a. sonen Ture Turesson. Den sistnämnde gjorde anspråk på sin moders morgongåva.*^ Den 23/1 1401 dömde riksrådet i tvisten omden första hustruns, Birgitta Abrahamsdotters, morgongåva. Erik r>iksson hade rest anspråk på den morgongåva som fru Birgitta skulle ha fått i Bävelsla i Uppland, men Ture Turesson förklarade, att han inte visste något om denna. Bälten denude därför att Erik Eriksson, som bekräftelse på att morgongåvan givits i jordagods eller lösöre, skulle finete antingen morgongåvohrevet eller skäliga vittnen av dem som varit faslemän. Om han kunde detta, så skulle Ture Turesson överlämna den del av morgongåvan, som då skulle tillfalla Erik. Om den sistnämnde inte kunde förete vittnen inom sex veckor, så hade Ture Turesson — — her Erik erikxsson om forscriffne morghongaffuor».® Den första delen av domen erbjuder inga (iverraskningar. Det har ju alltid tidigare varit så, alt man med brev eller vittne skulle belägga vad som givits. Den andra delen av domen innebär däremot, i den form den föreligger, något nytt. Den gör närmast gällande att om k>ik Eriksson inte inom sex veckor kunde bevisa vad somgivits eller att något givits, så skulle han helt fiirlora morgongåvan. .SF.SS 40. .Se inledningen. » SPSS 40 s. 80 f. Denna tolkning släininer helt överens med Erik Erikssons redogörelse: »inthe ath swara
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=