201 föreligger, soiii synes, inte i fråga om morgongåva i lös egendom. Meningen: hennes vägnar att kräva domarnas sida i fråga om det berättigade i ett dylikt krav. Den meningen skall i stället ses mot bakgrunden av det förhållandet, att frågan om morgongåva i lös egendom inte hade något med parternas inbördes tvistigheter att göra. Det var i stället en intern angelägenhet för de personer somingick i Ivar Kristerssons grupp. Vad domarna säger är följaktligen, att morgongåvan inte kan krävas i fast egendom men väl i lös egendom till 10 lödiga mark. Omde skulle kräva detta eller ej, fick de emellertid själva avgöra; om kravet restes så skulle det riktas mot den egna gruppen. Det är möjligt, att den ovan citerade domen om morgongåvan ingick som en del av domen i pappersbrevet av den 19/10 1586. Det är också möjligt, att denna citerade dom endast utgör ett stadium på vägen mot den slutgiltiga domen. Rätten har uttalat sin åsikt om morgongåvan även i det tredje dokumentet. I detta förklaras att ett antal namngivna riksråd och välbördiga män den 19/10 1586 satt för rätta på Vadstena kloster för att förhöra i den sak som Gisle Nilsson hade emot sin vederpart Ivar Kristersson m.fl. Rätten avsade, efter att ha tagit del av framlagda brev och bevis och efter en noggrann rannsakan, en dom och sententia. Därefter följer en kortfattad redogörelse i sex punkter över den dom som avfattats mellan dessa parter. Redogörelsen är. som helhet betraktad, betydligt mera kortfattad än domsbrevet men kompletterar i vissa avseenden detta. I något fall ges exempelvis bänvisning till det lagrum som vid domens avfattande varit aktuellt. Även nu kommer Ivar Kristerssons fråga, om de på sitt fädernes möderne borde vara arvsberättigade till någon morgongåva, upp till behandling. Rättens svar på detta blev' att även de hade bort vara arvsberättigade, om det var bevisligt, att något var givet på rätt hinderdag. Eftersom det nu emellertid inte fanns några bevis för handen, så kunde rätten inte tilldöma dem annat, efter lagen, än 10 lödiga mark. Rättens svar på frågan visar hur man tolkade lagen i de fall då inga bevis förelåg om att morgongåva givits på rätt hinderdag. 1 ett sådant fall har man ändå ansett, att morgongåva skall utgå. Dess storlek har gjorts beroende av lagen på om de skulle hava några morgongåvor på uttrycker inget tvivel från
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=