169 då morgongåvan nlfästs, medan 9; 7 anger förhållandena då den icke iitfästs."® Den presterade tolkningen överensstämmer alltså inte med 9: 7. Lagen är skriven på ett sådant sätt, att klar skillnad göres mellan utfäst och icke utfäst morgongåva. En icke iitfäst sådan kunde följaktligen omöjligen betraktas som om den varit utfäst. Ahnquist begagnar på ett olyckligt sätt termen »utgiva», då han säger att morgongåvan »skall» utgivas före vigseln och på samma sätt använder »utlova» och »giva». Lagen säger följaktligen inte, att morgongåvan skall idgivas fcire vigseln, utan att den skall iitfäslas. Om denna distinktion göres emellan iitfästa och uttaga, så står det klart, att morgongåvan enligt 1734 års lag alltid skulle uttagas, d.v.s. utgå, och i den bemärkelsen ingalunda var frivillig. Betyder det att morgongåvan skall utfästas hire vigseln och att härvidlag ingen frivillighet förelåg? Nehrman har, i sina 1747 utgivna föreläsningar (iver giftermålshalken kommit in på denna fråga. Han skriver: »Nu bör then u t f ä s t a s f ö r Wi g s e 1 e n: ty thet ordet skal anser tiden, at den tå och ej sedan lofwas hör, men ej någon hefalning, at man måste then utlasta; hwilket man nog märka kan, när man jemhirer här med then 7 § i thetta (aip.» Det tycks inte finnas något att invända mot detta. Det hirelåg följaktligen frivillighet på denna punkt. Sammanfattningsvis kan konstateras, att valfrihet fiirelag hir individen huruvida morgongåva skidle utfäst a s eller ej, medan lagen samtidigi konstaterar, att morgongåva alltid skall utgå. Ahnquist har satt 1734 års bestämmelser i motsatsställning till tidigare stadgande. Enligt honom hade det dessförinnan, bortsett från tillämpning i praxis grundad på 1705 års dom, varit frågan om en frivillig morgongåva. 1600-talets och det begynnande 1700-talets rättslärda har i regel en annan åsikt. Loccenius, som giir gällande alt morgongåvan skall givas, hänvisar inte bara till lagens föreskrifter, d.v.s. det nionde kapitlet i -® Ny hif'saniliiif', fiirsta hiiftet, s. 42. -' Xolirnian, Föreliisiiinfiar öfwer Ciifterniäls Balken s. 129.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=